EU-förslag hotar den svenska modellen

STOCKHOLM 2015-02-03 LO-juristen Claes-Mikael Jonsson vid presentationen av LO-rapporten "Modellen som klev ut genom ett fˆnster", som handlar om den svenska modellens framtid Foto: Fredrik Sandberg / TT / kod 10080

Claes-Mikael Jonsson. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ett kommande förslag från EU-kommissionen om utstationerade arbetstagares villkor hotar den svenska modellen för lönebildning. LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv försöker stoppa förslaget i sista stund.

– Skulle förslaget bli verklighet är risken stor att fack och arbetsgivaren inte längre bestämma villkoren på den svenska arbetsmarknaden, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist vid LO. Förslaget är också mycket partiskt. Stridsåtgärder skulle i praktiken bli förbjudna, och konkurrens med hjälp av lägre löner skulle uttryckligen bli grunden för utstationering.

EU:s så kallade utstationeringsdirektiv reglerar vilka villkor som ska gälla när arbetstagare från ett EU-land arbetar en begränsad tid i ett annat EU-land.

Enkelt uttryckt var konsekvensen av den så kallade Laval-domen att en polsk eller lettisk byggnadsarbetare som arbetar i Sverige bara har rätt till den lägsta lönen i det svenska kollektivavtalet, vilket i praktiken är mindre än de svenska kollegorna tjänar. Mer än så får svenska fackföreningar inte kräva för de utstationerade arbetarnas del.

De senaste åren har dock praxis i EU-domstolen utvecklats mot att utstationerade arbetstagare har rätt till mer. Deras erfarenhet och färdigheter får vägas in, vilket kan motivera högre lön än kollektivavtalets lägsta lön.

I ord har EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker försäkrat att principen ”lika lön för lika arbete på samma plats” ska gälla när kommissionen nu förbereder en modernisering och förändring av utstationeringsdirektivet.

Men under torsdagen, läckte det nästan färdiga förslaget från kommissionen ut – och det går i en annan riktning. I stället för kollektivavtalens minimilöner kommer facket bara att kunna kräva den ersättning som är nödvändig för att skydda de utstationerade arbetstagarna (”remuneration necessary for the protection of workers”).

– Det kan aldrig vara mer än avtalens lägsta löner, säger Claes-Mikael Jonsson.

EU-kommissionen vill samtidigt minska det nationella bestämmandet över löner och arbetsvillkor. Vad som är ”nödvändig ersättning för att skydda arbetstagarna” kommer ytterst att avgöras av EU-domstolen, inte av fack och arbetsgivare i Sverige.

– Därmed kan facken i Sverige inte veta om en blockad eller annan stridsåtgärd är lovlig, säger Claes-Mikael Jonsson. Och att ta till stridsåtgärder som inte bedöms som lovliga är dyrt. I praktiken blir det här ett förbud mot stridsåtgärder mot utstationerade företag.

Den svenska fackföreningsrörelsen vill att utstationeringsdirektivet ska förhindra att företag från olika EU-länder konkurrerar med varandra med hjälp av låga löner.

I diskussionen om hur utstationeringsdirektivet ska förändras har en rad västliga medlemsländer stött den linjen och hävdat principen ”lika lön för lika arbete på samma plats”.

Nio östeuropeiska medlemsländer har tvärtom slagit fast att lägre löner är en helt legitim konkurrensfördel. Förslaget från EU-kommissionen ser ut att gå på deras linje. Som det är formulerat ses konkurrens med lägre löner som grundläggande.

– För alla som velat revidera utstationeringsdirektivet till det bättre är förslaget ett bakslag, säger Claes-Mikael Jonsson. Går det igenom är det ridå.

I ett gemensamt brev till EU-kommissionen skriver LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv att förslaget, som kommissionen ska anta den 8 mars, äventyrar Sveriges väl fungerande modell för lönebildning och förmodligen har kommit med goda avsikter, men utan kunskap om det svenska systemet. De begär att förslaget ses över, och att parterna på arbetsmarknaden rådfrågas.

Mårten Martos Nilsson
08-725 52 13

Kommentera den här artikeln

  • Simsalablunder

    Inte ett dugg förvånande. EU är ett nyliberalt projekt, som från första dagen haft låtsas-frimarknadsideologin som sitt rättesnöre. Där ingår att ta bort fackförbundens handlingskraft och sänka löner. Det är ett ypperligt sätt för fåtalet att komma åt flertalets tillgångar.