Foto: Gorm Kallestad/TT

I den kommun där det vabbas mest, vabbas det hela fyra gånger mer än i den kommun där det vabbas minst.

Alla småbarnsföräldrar kan andas ut. Februari, den månad då föräldrar är som allra mest hemma med sjuka barn, är över. Men det finns stora skillnader i hur ofta föräldrar är hemma med sina sjuka barn, visar det sig.

TT har jämfört antalet utbetalda nettodagar från Försäkringskassan mellan åren 2011 – 2015 i förhållande till antalet barn i åldrarna 1 – 11 år i respektive kommun och år.

Arjeplogs kommun i Norrbotten sticker ut som den kommun där det vabbas allra mest. I denna kommun ersatte Försäkringskassan i snitt 9,5 dagar per barn förra året. Året dessförinnan ersattes 9,2 dagar. Det ska jämföras med Danderyds kommun där antalet ersatta dagar endast var 2,4 – både 2015 och 2014.

Även sett till hela tidsperioden 2011 – 2015 vabbades det mest i Arjeplog, med ett snitt på 6,7 ersatta dagar per barn och år.

Trenden i Arjeplog är starkt uppåtgående och snittet för 2015 ligger hela tre dagar över Håbo kommun där det vabbades näst mest förra året.

– Jag har faktiskt ingen aning om vad det kan bero på. Jag tror inte vi generellt sett är mer sjuka här i Arjeplog än i andra kommuner, säger Peter Andersson, kommunchef i Arjeplog.

Andra kommuner där det vabbades mycket förra året var bland andra Nykvarn, Nordmaling, Gnesta och Lilla Edet. Bland dem där det vabbas minst finns Danderyd, Strömstad, Eda och Gullspång.

Försäkringskassan har inte undersökt vad dessa geografiska skillnader beror på. Men enligt Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på myndigheten, kan man tänka sig att utpräglat rika respektive fattiga kommuner utnyttjar vab i mindre utsträckning, jämfört med ”medelrika” kommuner.

– Om man har hög inkomst förlorar man mer på att vabba och om man har väldigt låg inkomst, exempelvis på grund av arbetslöshet, så går det inte att använda försäkringen. Det skulle kunna förklara vissa skillnader, säger Niklas Löfgren.

År 2013 identifierade Försäkringskassan tre grupper som underutnyttjar vab. Dessa grupper är män födda i Sverige med höga inkomster, föräldrar med inkomster från eget företagande samt utlandsfödda kvinnor.

De tio kommuner där det vabbades mest 2015:

• Arjeplog (9,5)
• Håbo (6,5)
• Nykvarn (6,5)
• Nordmaling (6,4)
• Gnesta (6,3)
• Lilla Edet (6,2)
• Bollebygd (6,0)
• Sotenäs (6,0)
• Tranemo (5,9)
• Haninge (5,9)

De tio kommuner där det vabbades minst 2015:

• Danderyd (2,4)
• Strömstad (3,2)
• Eda (3,2)
• Gullspång (3,2)
• Lidingö (3,3)
• Åsele (3,3)
• Sävsjö (3,3)
• Årjäng (3,4)
• Övertorneå (3,4)
• Pajala (3,4)

Källa: Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån

Så här gjordes undersökningen

• Statistik över antalet ersatta nettodagar avseende tillfällig föräldrapenning för samtliga kommuner 2011—2015 begärdes ut från Försäkringskassan. Med nettodagar menas att ersatta halvdagar eller delar av dagar slås ihop till hela dagar. Dagarna var knutna till barnet och var alltså registrerade i den kommun där barnet var folkbokfört.

• Från Statistiska centralbyrån hämtades uppgifter om antalet barn i åldrarna 1—11 år i respektive kommun för respektive år. 1—11 år är den ålder på barnet då det är möjligt att begära tillfällig föräldrapenning. Det går även att begära vab för barn yngre än ett år, men då gäller speciella regler.

• Genom att dividera dessa två mått erhölls ett "vab-index", ett snitt för hur många dagar Försäkringskassan betalat ut tillfällig föräldrapenning för, per barn i en viss kommun och år.