stress

Sjukskrivningar som beror på stress ökar snabbt. Socialsekreterare, psykologer, kuratorer, präster och diakoner drabbas värst.

Sedan slutet av 2010 ökar sjukfrånvaron i Sverige, efter att ha sjunkit många år i följd. Motorn bakom uppgången är psykisk ohälsa. Och med psykisk ohälsa menas i många fall utmattningsdepression och andra reaktioner på svår stress, en grupp av diagnoser som har en egen beteckning i Försäkringskassans statistik.

Fackförbundet Vision har låtit Försäkringskassan ta fram detaljerade uppgifter om de stressrelaterade sjukfallen, och finner ett tydligt mönster: De värst drabbade yrkena är genomgående kvinnodominerade yrken som kräver högskoleutbildning och innebär mycket kontakt med människor.

Socialsekreterare, kuratorer och psykologer är de yrkesgrupper som har allra högst sjukfrånvaro till följd av stress. Under 2014 inleddes drygt 36 stressrelaterade sjukfall per tusen anställda i de här yrkena. På andra plats hamnar präster med 28 nya stressjukfall per tusen anställda under 2014, tätt följda av förskollärare och fritidspedagoger. Behandlingsassistenter och fritidsledare är också yrken med många sjukfall som beror på stress.

Generellt sjukskrivs kvinnor oftare till följd av stress än män. Men när män arbetar i de kvinnodominerade yrkena ovan drabbas även de. Män i kvinnodominerade yrken löper mer än dubbelt så stor risk att sjukskrivas till följd av stress som män i mansdominerade jobb.

När sjukfrånvaro till följd av stress studeras separat för kvinnor respektive män visar sig även kvinnor i några mansdominerade yrken vara mycket utsatta.

Kvinnliga svetsare, gjutare och plåtslagare sjukskrivs i stor omfattning för stressrelaterade besvär (dock inte lika mycket som kvinnor i de så kallade kontaktyrkena).

Visions främsta slutsats är att psykosociala arbetsmiljöproblem måste tas på större allvar än hittills.

– Vi har höga förväntningar på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som träder i kraft i slutet av mars, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöspecialist på Vision. Föreskrifterna träffar precis de problem vi ser med hög arbetsbelastning och dålig organisation.

Bakom den ökade stressen ser Vision höga krav på de anställda i kombination med litet inflytande. Situationen förvärras av bristen på ledarskap. Inom kvinnodominerade verksamheter som socialtjänst och förskola har varje chef långt fler underställda än chefer inom mansdominerade områden.

Att rätta till problemen kommer bland annat kräva ökade resurser, säger Carola Löfstrand.

– Allt fler behöver hjälp av socialtjänsten. Kommunernas budgetar har inte hängt med. I stället har arbetsbördan vuxit för dem som jobbar i socialtjänsten.

– Det har skapat en hopplös arbetsmiljö. Kommunerna har nu svårt att rekrytera socialsekreterare.

När socialsekreterare, kuratorer, psykologer och fältassistenter inte orkar med sina jobb hotas verksamheter som är livsviktiga för de svagaste i samhället. Därför, menar Vision, är stressen i arbetslivet också ett hot mot välfärden.