Så ska de nyanlända få jobb
Flera LO-förbund är beredda att använda lärlingssystem och yrkespraktik för att underlätta för nyanlända att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Dessutom pågår samtal om ytterligare snabbspår. Så ser LO-recepten ut för att möta kraven på sänkta löner. Men skeptiker talar om ”spel för gallerierna”.
Vämjeligt. ”Jag har funderat över vilket ord som är bäst och vämjeligt är det jag landar i.” Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin är inte den ende av LO-topparna som väljer starka ord när han ska recensera den senaste tidens utspel om sänkta löner som ett medel för att få över hundratusen nyanlända flyktingar i jobb.
– Det är så fruktansvärt cyniskt att använda den här situationen, när samhället har det svårt, till att försöka dumpa lönerna på hela arbetsmarknaden, säger han.
Avtalsrörelsen är i full gång. Och irritationen i LO-leden är stor över de krav som kommit inte bara från arbetsgivare utan också från allianspartier. Men borgerliga debattörer har menat att arbetarrörelsen hittills har blivit svaret skyldigt. Vad vill man se i stället?
Snabbspår och en vilja att öppna upp redan befintliga system, lyder svaret. När det gäller LO-facken finns redan överenskommelser om snabbspår för slaktare, styckare, målare och kockar. Alldeles färskt är också att Kommunal och Sveriges kommuner och landsting är överens om en modell för undersköterskor.
Arbetets rundringning till 13 av de 14 ordförandena i LO-förbunden visar att ytterligare en handfull snabbspår, för dem som redan har en yrkeskompetens med sig i bagaget, är på gång. Ett av dem, på energiområdet, berör både Seko och Elektrikerna. Som Arbetet har berättat för IF Metall också samtal om att yrkesintroduktionsanställningarna för unga även ska kunna gå till nyanlända.
Dessutom diskuteras det inom flera avtalsområden om det går att använda instrument som redan finns. Det gäller bland annat Hotell och restaurang, Handels och Byggnads.
I veckan förklarade statsminister Stefan Löfven att Ylva Johansson får ett utvidgat ansvar för att nyanlända flyktingar ska komma in i samhället. Transports Lars Lindgren konstaterar att LO-förbunden försöker dra sitt strå till stacken.
– Vi har en socialdemokratiskt ledd regering och en arbetsmarknadsminister som gör allt hon kan för att hon ska få igång det här. Klart att vi försöker hjälpa till, säger han om snabbspåren.
Men det handlar inte om att stora volymer arbetslösa flyktingar kan få jobb den vägen.
– Man ska vara sanningsenlig och säga att det här är lite grand ett spel för gallerierna, säger Lars Lindgren.
Någon bedömning om hur många platser det skulle kunna bli allt som allt går inte att göra.
– Man ska inte ha överdrivna förhoppningar om att det kommer att lösa frågan. Men snabbspåren kan vara en av flera åtgärder som bidrar till att människor kommer ut fortare. På samma sätt som yrkesintroduktionsavtalet. Man måste orka hålla i, säger Anders Ferbe.
Inte heller när det gäller antalet snabbspår som redan är i gång på hela arbetsmarknaden finns det några uppgifter om vad de hittills har gett. En indikation kan vara den yrkeskompetensbedömning som ingår. Där har Arbetsförmedlingen hittills fattat 200 beslut.
Kommunals Annelie Nordström är emellertid optimist. Hon tror att en stor del av de nyanlända kan komma i arbete med de verktyg som finns.
– Absolut, det är jag helt övertygad om.
Målarförbundets Mikael Johansson anser dock att det krävs en mer drastisk åtgärd för att komma upp i stora volymer. Han vill att regeringen återinför de beredskapsjobb som fanns för några årtionden sedan. Det är ett sätt att på kort tid få många flyktingar i sysselsättning. Det är rätt dyrt, påpekar han – men ”det funkar”. Så sent som på 1980-talet hade Sverige 60 000 ungdomar i sådana arbeten.
– Dessutom är det så att om arbetsmarknaden ska växa så krävs offentliga investeringar.
Handels ordförande Susanna Gideonsson menar att det är oerhört viktigt att alla bidrar till en lösning.
– Vi, Kommunal och Hotell och restaurang tar redan i dag ett jättestort ansvar. Det är ett stort bekymmer om det är tjänstesektorn som ska ta emot alla nyanlända.
Hon befarar att om kvinnodominerade branscher får ta en alltför stor andel av de nyanlända kan det förstärka en låglöneutveckling i de sektorerna.
– Ja, det påverkar synen på våra branscher. Men om alla branscher tog emot lika många som vi har gjort – då skulle vi inte ha något problem.
LÄS OCKSÅ:
