Flexibel arbetstid krav från elbranschen

Flexiblare arbetstider är ett viktigt arbetsgivarkrav i elteknikbranschen. Allt elarbete ryms inte på kontorstid, hävdar elinstallationsföretagens organisation EIO.

I dag säger kollektivavtalet att elmontörer jobbar åtta timmar om dagen, timmar som ska förläggas mellan klockan 7 och 17. På byggen där andra grupper börjar arbeta klockan sex på morgonen får också elmontörer börja klockan sex.

Avsteg från de här reglerna går knappast att göra, säger Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef vid EIO. Det är ålderdomliga regler som har rötter i traditionen på byggarbetsplatser. Mycket av branschens omsättning består i dag av elarbeten i industrin och i tele-, data- och säkerhetsföretag, där jobb behöver göras också efter klockan 17.

EIO vill därför vidga den ram inom vilken arbetsdagen får förläggas till klockan 06.00 – 19.00, och kräver att avsteg från den regeln ska få göras efter överenskommelse med den lokala fackklubben eller den enskilde anställde.

Det nuvarande kollektivavtalet för landets ungefär 20 000 elmontörer löper ut den 31 mars. När EIO och Elektrikerförbundet i dag utväxlade yrkanden inför förhandlingarna om ett nytt avtal var Elektrikerförbundets krav löneökningar – 3,2 procent i ett ettårigt avtal – givet på förhand: Så mycket har facken inom konstellationen 6F enats om att kräva. Lika väntat är det att EIO anser att branschen ska anpassa sig till den löneökningstakt som parterna inom industrin så småningom enas kring.

Till förutsättningarna för förhandlingarna hör att det redan råder akut brist på elektriker (enligt Elektrikernas a-kassa är 1,2 – 1,3 procent av medlemmarna arbetslösa). Det kommer att bli ännu svårare att rekrytera erfarna elektriker de kommande åren, då ökat bostadsbyggande, stora investeringar i infrastruktur och energieffektiviseringar ska genomföras.

För att få in mer arbetskraft i branschen vill EIO luckra upp reglerna i branschens yrkesutbildningsavtal.

Det finns omkring 1 600 ungdomar som har gått el- och energiprogrammet, men av olika skäl inte har fått lärlingsplats, säger Åsa Kjellberg Kahn.
Många små företag tvekar att anställa en lärling, eftersom det är ett ganska stort åtagande då lärlingstiden är ett år och lärlingar ska ha tillsvidareanställning. Fler skulle våga ta emot en lärling om hon eller han kunde anställas för en kortare period.

Reglerna för resor behöver förändras, det verkar fack och arbetsgivare vara överens om. EIO:s utgångspunkt är att företagen ska betala för verkliga resor, inte fiktiva, och att resereglerna i Installationsavtalet ska anpassas bättre till skattereglerna.

Mårten Martos Nilsson
08-725 52 13

Kommentera den här artikeln