Foto: Henrik Witt

Om två år ska fas 3 vara helt avvecklad. Men det går för långsamt. Sedan augusti har endast 114 av 39 000 långtidsarbetslösa påbörjat andra aktiviteter. En siffra som borde ligga på 1 000 personer i månaden. Och Arbetsförmedlingen har gjort för lite, anser fas 3-deltagare.

I höstas meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att fas 3, eller sysselsättningsfasen som den egentligen heter, skulle läggas ner. Det skulle ske stegvis, för att den sista januari 2018 vara helt borta. I höstas kunde därför långtidsarbetslösa byta ut sina sysselsättningsplatser mot studier med bibehållet aktivitetsstöd eller så kallade extratjänster inom välfärden med kollektivavtalsenlig lön.

Förhoppningen var att antalet personer i fas 3 skulle minska med 1 343 stycken mellan augusti 2015 och februari 2016. De flesta skulle slussas över till arbete och studier, medan andra skulle droppa av till pension eller öppen arbetslöshet.

Men så har det inte blivit. Sedan augusti har endast 114 personer börjat arbeta och studera, och bara 78 har gått vidare till extratjänster. Enligt personer i sysselsättningsfasen som Arbetet talat med har inte Arbetsförmedlingen gjort något för att  påskynda övergången.

– Tvärtom. Jag hade gärna bytt ut fas 3 mot en extratjänst, men när jag hörde mig för om tjänsterna i november, i samband med att tidningarna skrev om dessa, visste min handläggare på AF inte vad det var. I stället blev jag hänvisad till ny fas 3 -anordnare, berättar Sofia Andersson från Tierp.

Den 1 februari blev det förbjudet för Arbetsförmedlingen att skicka långtidsarbetslösa till sysselsättningsfasen. Och först då skickade myndigheten ut en kallelse till Sofia Andersson om informationsträff kring extratjänsterna.

– De berättade kort om vad det var, och inom vilka områden extratjänsterna fanns, och sedan uppmanade de oss att själva gå ut och söka, säger hon.

Så var det inte heller tänkt från början. Extratjänsterna som främst skulle finnas inom offentlig sektor skulle tas fram i samarbete med kommuner och landsting. För att nå regeringens mål om total avveckling skulle det behövas minst 20 000 om året.

Grafik: Eva Vaihinen

Susanne Engberg, enhetschef för Arbetsförmedlingens förmedlingsavdelning säger att det är upp till de lokala arbetsförmedlingarna att bestämma om de arbetslösa nu själva ska ansöka om extratjänster.

Varför har inte fler än 114 personer gått vidare till andra insatser sedan augusti?
– Det är först nu den 1 februari som det öppnats för alla insatser för den här gruppen. Nu ska vi se hur individen behöver hjälp, i stället för som tidigare bunta ihop alla i fas 3, säger Susanne Engberg.

Fast personer i fas 3 har ju haft möjlighet att studera sedan augusti, och ta en extratjänst sedan november. Hur kommer det sig att så få gått vidare?
– Regelverket att en person i fas 3 skulle ha en fas 3-plats ändrades inte förrän 1 februari. Tidigare hade man möjlighet att söka extratjänster, men det var inte säkert att det gick att ordna.

Hur ska ni klara av att avveckla fas 3 till 2018 om ni inte infor-merar om de åtgärder som finns?
– Jag kan inte svara för hur arbetsförmedlingarna arbetat lokalt med att informera. Jag tycker givetvis att de ska ha en dialog med kommunerna om dessa tjänster. Men de får själva bestämma hur de vill lägga upp det, säger Susanne Engberg.

Att de arbetslösa ska söka extratjänsterna kommer att fungera som en bromskloss och dra ut på avvecklingen, tror Sofia Andersson.

– Tänk dig själv att du ska ringa en arbetsgivare, presentera dig som långtidsarbetslös, och be den ta emot dig trots att det kan krävas handledning. Jag tror det kan bli svårt – många kommer att säga nej, säger hon.

FOTNOT: Sofia Andersson heter egentligen något annat.

LÄS OCKSÅ:

”Det är bara mer av samma sak”

Arbetsmarknadsministern: Matchningen till extratjänster tar tid

Knölig övergång från fas 3 till extra tjänster

Fas 3 avvecklas – extratjänster utvecklas

Utbildning, arbetsträning och extratjänster nya given

Drygt 39 000 personer är inskrivna i sysselsättningsfasen, som tidigare hette fas 3. De har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa i minst 3-4 år. De som är inskrivna i sysselsättningsfasen kommer nu att erbjudas bland annat:

• Yrkesinriktade kurser på folkhögskola i högst 24 månader. Utbildningarna ska vara riktade mot yrken där det är brist på arbetskraft.
• Deltidsstudier vid komvux, universitet och högskola i sex månader vid sidan om deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin.
• Svenska för invandrare i tolv månader istället för sex.
• Studiemotiverande kurser på folkhögskolor.
• Arbetsträning på arbetsplatser.
• Extratjänster inom välfärden, där en långtids-arbetslös har möjlighet att i max två år arbeta 75 procent av en heltid inom skola, vård eller omsorg. Arbetsgivaren får handledarstöd under hela anställningen.

Avvecklingen

3 augusti 2015: Det blir möjligt att studera med aktivitetsstöd i upp till 12 månader för dem som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 dagar eller längre.

2 november 2015: Extratjänster i välfärden införs.

17 december 2015: Regeringen beslutar att fasindelningen ska upp-höra och att sysselsättningsplatserna successivt ska avvecklas.

1 februari 2016: Nya reglerna träder i kraft. Efter detta kan ingen, som inte tidigare haft sysselsättnings-plats, placeras i en sådan.

1 februari 2016: De områden där extratjänster i välfärden är möjliga blir fler.

1 februari 2016: Möjlighet till deltidsstudier vid sidan av jobb- och utvecklingsgarantin införs, samt rätt att gå yrkesinriktade kurser på folkhögskola.

31 januari 2018: Slutdatum. Efter detta datum ska inga sysselsättningsplatser finnas kvar.