Byggnads kan vara Sveriges tuffaste fack

STOCKHOLM 20151216 Fackfˆrbunden inom 6 f har tidigarelagt sina lˆnebud och presenterar dem p expresstr‰ff p onsdagen. Johan Lindholm (Byggnads ordfˆrande) Foto: Vilhelm Stokstad / TT / Kod 11370

Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Byggnads kan vara Sveriges mest konfliktglada fackförbund – eller kan kanske kallas det förbund som ställer upp starkast för sina medlemmar. Det är bilden om man ser till antalet konfliktvarsel. Men gissa vem som sammanställt den statistiken?

På fem år har Byggnads varslat om konflikt 26 gånger, Transport 20 och Seko 18. I alla dessa fall handlar det om tvister mellan fack och arbetsgivare som har kollektivavtal. Facken varslar när man inte får gehör för viktiga medlemskrav.

Det händer också att förbunden varslar om konflikt när en arbetsplats saknar avtal. Konflikten ska tvinga arbetsgivaren att skriva på ett kollektivavtal. Dessa är inte med i statistiken.

Varsel är inte detsamma som att en strejk brutit ut, men när förbund varslar handlar det om förhandlingar som låst sig eller om sympatiåtgärder med förbund som har en pågående konflikt. Tufft eller hur, att ta fighten för medlemmarna när arbetsgivarna inte vill ge med sig?

Byggnads toppar listan trots att man inte varslade en enda gång förra året. Men bara 2012 tvingades förbundet i en enda konflikt lägga nio varsel. Det gällde plåtslagare och VVS-montörer där förbundet krävde kortare arbetstid. Den strejken utvidgades i omgångar.

Förbundet fick punga ut med 30 miljoner kronor i konfliktersättningar. Men vem stod för statistiken? Svenskt Näringsliv!

Arbetsgivarna ser naturligtvis på varsel ur ett perspektiv. Bara det faktum att facket varslar leder till badwill och förlorad försäljning och inkomster för företagen. Arbetsgivarna tycker särskilt illa om sympatiåtgärder.

I Byggkonflikten tar Svenskt Näringsliv upp att den innebar 100 miljoner kronor i uteblivna inkomster för plåt- och VVS-företagen. De många stridsåtgärderna på svensk arbetsmarknad är anmärkningsvärda, hävdar Svenskt Näringsliv i sin nya skrift ”Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 2011 – 2015”. Men är det så?

Medlingsinstitutet ger en annan bild i sin senaste årsrapport. Inga arbetsdagar har gått förlorade på grund av strejk eller lockout i samband med förbundsförhandlingar 2015, konstaterar institutet. I stället handlar det om ett fåtal lokala konflikter som förekommit på enskilda företag.

Bara 234 arbetsdagar har förlorats på grund av sådana stridsåtgärder, vilket är det lägsta antalet på 15 år. Livs tog i två konflikter ut sammanlagt tre personer i strejk. I båda fallen handlade det om att få avtal. Det ledde sammanlagt till 67 förlorade arbetsdagar. Uppskattningsvis förlorades 100 arbetsdagar när Vårdföretagarna lockoutade tre medlemmar i Syndikalisterna, SAC, under ett några månader.

Övriga 67 arbetsdagar gick förlorade i två vilda strejker. Den ena omfattade ett 50-tal arbetare på Norrlands Trä under en arbetsdag. I den andra deltog ett 70-tal arbetare i en så kallad bodsittning på Peab i ett par timmar.

– År 2105 blev det fredligaste året på arbetsmarknaden sedan Medlingsinstitutet inrättades, skriver man i årsrapporten.

Carl von Scheele
08-725 52 17

Kommentera den här artikeln