Svenskt Näringsliv: Oroande med sprucken LO-samordning

STOCKHOLM 20151001 Peter Jeppsson, ny vice vd och fˆrhandlingschef p Svenskt N‰ringsliv. Foto: Henrik Montgomery / TT / kod 10060

Peter Jeppsson. Foto: Henrik Montgomery/TT

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv oroar sig över den havererade LO-samordningen och höjer ett varnade finger mot dem som inte tänker respektera industrins normerande roll.

– LO-samordningen har haft en sammanhållande roll och det har varit bra, eftersom man gemensamt definierat utgångspunkterna och hjälps åt att hålla fast vid dem. Det är oroande att den gemensamma synen inte finns, säger Peter Jeppsson, avtalsansvarig hos Svenskt Näringsliv.

I första hand tar han upp att LO-förbunden nu gör olika bedömningar av vad som är ekonomiskt möjligt i den kommande avtalsrörelsen.

Han pekar på att det finns olika krav på löneökningar, låglönesatsningar och vilka kostnadsökningar som är möjliga för företagen.

– Risken är att facken kommer att klättra på varandra. Det skulle vara uppseendeväckande om industrinormen inte respekteras. Jag tycker att alla parter har ett ansvar för att industrinormen ska upprätthållas. Om den inte gör det kan Industriavtalet raseras och det är olyckligt för alla. Det leder både till försämrad konkurrenskraft och lägre sysselsättning, säger Peter Jeppsson.

Industrins normerande roll innebär att de samlade löneökningar som fack och arbetsgivare i industrin kommer överens om ska styra de procentuella löneökningarna för alla andra på arbetsmarknaden. Industriavtalet ligger till grund för avtalsförhandlingarna mellan fack och arbetsgivare inom industrin.

Peter Jeppsson hänvisar till att LO-förbunden i 6F sagt att det inte finns någon norm i den kommande avtalsrörelsen och att de andra facken inte behöver vänta på att industrin ska sluta ett normerande avtal.

– De bör ta sig en rejäl funderare på vad de kan ställa till med om de inte respekterar industrins normerande roll.

Peter Jeppsson vill inte närmare gå in på hur arbetsgivarna kommer att agera om någon arbetsgivarorganisation vill sluta ett avtal som kostar mer än de avtal industrins parter kommit överens om. Och han betecknar frågeställningen som hypotetisk med tanke på att alla arbetsgivarorganisationer är överens om att industrin ska sätta nivån.

– Inom Svenskt Näringsliv samverkar vi under avtalsrörelsen. Vi har en gemensam syn på en del saker. Det tror jag man är lite avundsjuk på inom LO nu.

– Vår samverkan tar sig olika former.  Vi har bland annat vår gemensamma konfliktersättningsfond.

Han förklarar att fonden kan ge ersättning för de förluster ett strejkdrabbat företag gör.

Göran Jacobsson
08-725 52 08

Kommentera den här artikeln

  • Tobias

    Kom fram ur mörkret och berätta varför lägre löner ger människor ett bättre liv.

    Medans Svenskt Näringsliv själva ökar sina löner, ersättningar och fallskärmar som arbetarna har dragit in åt alla Sveriges företag. (I alla fall dem som har kvar sitt huvudkontor här). Man vill endast behålla sina egna privilegier men inte fördela åt medarbetarna som gjort ökade inkomster åt företaget.

    Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.
    Men det är klart att man inte behöver sjukvård eller förskolor eller vad det nu är som samhället skall garantera, när man redan har privata lösningar, åt sig själv och sina likar. Och då skall ingen annan komma och få det bättre.

    Man förstår inte detta tänkande från näringslivet och dess företrädare.
    Man är inte benägen att ompröva sina dogmer eller teser av en princip. Kan det vara så?

  • Simsalablunder

    Det är bra att vissa LO-förbund idag inte vill följa denna industrinorm som spelade ut sin roll genom 90-talskrisen.

    90-talskisen fick industrinormen helt plötsligt rollen att hålla tillbaka rimlig löneökning satt i förhållande till vinstutvecklingen.
    Svenskt Näringsliv hävdade att ökade vinster var ett måste för att öka investeringarna i Sverige, men facit visar att investeringsgraden stått i princip still, trots de enorma vinstutvecklingen.

    Hade löneutvecklingen följt vinstutvecklingen hade människors köpkraft varit bättre och den inhemska ekonomin, där små och medelstora företag verkar hade fått bättre förutsättningar att utvecklas, där investeringar görs för att möta en ökad effektiv efterfrågan som ökad köpkraft innebär.

    Dessutom hade skatteintäkterna varit större utan att någon förändring i skattesatser behöver ske.

  • Tobias

    Storbolagen räknar med att göra utdelningar på 135 miljarder kronor i vår och då är omkring en tredjedel av rapportperioden kvar.
    Ekonomisk oro tycks inte ha fått storbolagens styrelser att vilja hålla hårdare i kapitalet.
    Två tredjedelar av storbolag har nu lämnat sina rapporter och efter att ha passerat halvlek visar det sig att styrelserna föreslår utdelningar på sammanlagt 135 miljarder kronor i vår.

    Det är med andra ord ingen vild gissning att börsbolagen går mot ett nytt utdelningsrekord.

    Så varför lägger sig Svenskt Näringsliv så mycket energi på lönerörelsen.

    SCA totala utdelningen landar nu på omkring 4 miljarder kronor.
    Volvo 6 miljarder kronor.
    Atlas Copco 8 miljarder kronor.
    Investor 8 miljarder kronor.
    SEB 11 miljarder kronor.
    Ericsson 12 miljarder kronor.
    Swedbank 12 miljarder kronor.
    Nordea 24 miljarder kronor.

    Och sedan följer ett band av företag som har gjort vinster som delas ut till företagen och dess styrelser och aktieägare.

    Getinge 622 miljoner kronor.
    Alfa Laval 1,8 miljarder kronor.
    Electrolux 2 miljarder kronor.
    Electrolux 2 miljarder kronor.
    Tele 2 2,4 miljarder kronor.
    SKF 2,5 miljarder kronor.
    Assa Abloy 2,8 miljarder kronor.
    Skanska 3 miljarder kronor.
    ABB 3,1 miljarder kronor.
    Sandvik 3,1 miljarder kronor.
    Astra Zeneca 3,2 miljarder kronor.

    Pengar som kunde varit bättre villkor för anställda på golvet.

    Så här låter det från Svenskt Näringsliv om normen:
    ”LO-samordningen har haft en sammanhållande roll och det har varit bra, eftersom man gemensamt definierat utgångspunkterna och hjälps åt att hålla fast vid dem. Det är oroande att den gemensamma synen inte finns, säger Peter Jeppsson, avtalsansvarig hos Svenskt Näringsliv”.

    Det är enkelt att tala om hur man skall göra om man inte behöver följa reglerna själv.