Under många år har arbetsgivarorganisationen SKL, Sveriges kommuner och landsting, angripit lägstalönerna hos Kommunals medlemmar. Men att SKL nu går så långt att de kräver helt skrotade lägstalöner är en nyhet i årets avtalsrörelse, ett krav som dessutom har kryddats med mycket aggressiva krav på sifferlösa avtal, ingen garanterad löneökning alls och försämrad ob.
Det sorgliga är att detta kraftfulla språng mot höger sker sedan SKL efter åtta år med borgerligt styre nu har fått en rödgrön majoritet.
I en intervju med Arbetet tar Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, visserligen ett steg tillbaka och uttrycker förståelse för att undersköterskorna som grupp kan vara värda ett extra påslag och att hon har ”förståelse” för Kommunals aversion mot sifferlösa avtal.
Däremot sägs inget om attacken mot lägstalönerna. Sänks lägstalönerna, eller avskaffas de helt som SKL fortfarande vill, innebär det att lönerna på sikt sänks för hela yrkesgrupper.
Det innebär att rödgröna SKL aktivt deltar i att bevara löneskillnaderna mellan olika sektorer och att öka inkomstskillnaderna. Det är en farlig politik för det svenska samhället om vi vill ha en sammanhållen ekonomi med hög tillväxt.
Många förväntade sig nog en annan politik.
