Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten. Foto: Anders Wiklund/TT

En lång rad länder har beslutat att höja pensionsåldern. Sverige hänger inte med i den utvecklingen, enligt en rapport från Pensionsmyndigheten.

Vi lever allt längre. Och det är i huvudsak friska år som läggs till livet. För att ha råd med bra pensioner borde vi då arbeta högre upp i åldrarna – det är i alla fall de politiska partierna rätt ense om.

2013 lämnade den statliga Pensionsåldersutredningen förslag om hur det kan gå till. Åldersgränsen för garantipension (i dag 65 år) och gränsen för tidigaste uttag av ålderspension (61 år) föreslogs bli kopplade till en ”riktålder” för pensionering, som skulle höjas i takt med medellivslängden.

Men tre år senare har politikerna inte omsatt utredningens förslag i handling. Frågan om höjd pensionsålder tycks låst. I ett internationellt perspektiv arbetar svenskarna fortfarande relativt högt upp i åldrarna, men den bilden kommer att förändras, enligt en rapport från Pensionsmyndigheten.

Av de 42 länder som undersöks i rapporten planerar 22 att höja pensionsåldern till 67 år eller högre. Det kommer att ske stegvis under perioden 2020 – 2030. Bland dem som höjer finns grannländerna Finland (där höjningen inleds 2017 med tre månader för varje årskull född 1955 och senare) och Danmark, som redan inlett en gradvis höjning från 65 till 68 år.

Finland har för övrigt beslutat att knyta pensionsåldern till den förväntade medellivslängden, i linje med den svenska Pensionsåldersutredningens förslag. Också Belgien, Cypern, Grekland, Holland, Italien och Portugal har beslutat om den sortens indexering.

Danmark, liksom Storbritannien, kommer i stället att stämma av höjningen av pensionsåldern för yngre generationer genom nya politiska beslut.

Tjeckien har valt en helt egen modell: Landet låter pensionsåldern öka mekaniskt med två månader för varje ny årskull, utan bortre gräns.

En grupp länder med lägre pensionsålder än Sverige – Japan, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Sydkorea med flera – har beslutat att höja till 65 år. Bara tre av de undersökta länderna har en pensionsålder under 65 år som de än så länge inte har beslutat att höja: Kina, Chile och Lichtenstein.

Rapporten resonerar kring varför Sverige inte har höjt pensionsåldern, och finner en förklaring i att pensionssystemet lyftes ut ur statsbudgeten genom 1990-talets pensionsreform. Det finns inte längre någon statsfinansiell drivkraft för att höja pensionsåldern. I stället är det pensionärerna själva som parerar ökande livslängd genom lägre månatlig pension.

En annan rapport från Pensionsmyndigheten som publiceras i dag bekräftar att staten inte blir vinnaren om svenskarna skulle börja arbeta högre upp i åldrarna. Det är i stället pensionärerna, och kommunerna, som skulle få mer att röra sig med, samtidigt som själva pensionssystemet skulle stärkas.

I frånvaron av politiska beslut försöker arbetsmarknadens parter nu att kompensera för livslängdsökningen genom större inbetalningar till tjänstepensionen. Ett aktuellt exempel är privattjänstemännens försök att förstärka ITP.

Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren är tveksam till om större pensionsinbetalningar är en bra lösning.

– I genomsnitt betalar svenskarna redan in 29 procent av lönen till framtida pensioner. Ännu större inbetalningar riskerar att locka till onödigt tidiga pensioneringar.

LÄS OCKSÅ:

Tog betalt för att presentera statlig rapport

Inkomstpensioner gynnar höginkomsttagare