Inkomstpensionen gynnar höginkomsttagare

STOCKHOLM 20151002 PlÂnbok med de nya svenska sedlarna. Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10080

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Inkomstpensionen i det allmänna pensionssystemet tar pengar från låginkomsttagare, som dör tidigt, och ger till höginkomsttagare, som lever längre och hinner få ut pension under längre tid. Men framför allt omfördelar systemet från män till kvinnor, visar en analys från Pensionsmyndigheten.

Är det allmänna pensionssystemet rättvist, eller tar det från de fattiga och ger till de rika? Frågan är rimligt ställd, eftersom forskningen visar att de som har hög arbetsinkomst (och därmed hög pension) tenderar att leva längre än de som har låga inkomster. På så vis hinner de få pension utbetald under betydligt fler månader innan de dör.

För att besvara frågan har Anders Carlsson och Danne Mikula, aktuarie respektive analytiker vid Pensionsmyndigheten, delat upp individerna i myndighetens databas i fem lika stora grupper utifrån deras pensionsinkomst, och räknat fram hur många år respektive grupp kan räkna med att leva efter 65-årsdagen.

Deras analys, som publiceras i dag, tisdag, bekräftar att inkomstpensionen (som är den största delen av den allmänna pensionen) verkligen gynnar höginkomsttagarna, eftersom de lever längre än genomsnittet, medan låg- och medelinkomsttagare lever kortare.

Men skillnaden mellan inkomstgrupper överskuggas av den betydligt större omfördelningen från män till kvinnor. Pensionsmyndigheten gör ju inte skillnad på kvinnor och män när den fastställer hur många år vars och ens ihopsparade inkomstpension ska räcka. 2015 beräknades sålunda de som var 65 år ha 16,7 år framför sig som pensionärer, oavsett kön – det så kallade delningstalet. Genom att kvinnor i genomsnitt lever längre än män överkompenseras de med 5,5 procent, medan män underkompenseras med 6,1 procent, visar rapporten.

Den omfördelande effekten av att delningstalet är lika för alla syns tydligast då kön och inkomst kombineras. De verkliga förlorarna blir då män i gruppen med lägst inkomst. De dör ju inte bara tidigare än kvinnor i samtliga inkomstgrupper, utan också tidigare än andra män. Som grupp kan de här männen sägas förlora 14,5 procent av sin inkomstpension.

I andra änden finns de mest långlivade, nämligen de högavlönade kvinnorna. Deras inkomstpension höjs med 10,7 procent tack vare att delningstalet är lika för alla. Men alla kvinnor, oavsett inkomst, är ”vinnare”, medan alla män, även de med hög inkomst, får ut lägre pension genom det gemensamma delningstalet.

Nu är inte inkomstpensionen hela den allmänna pensionen. Garantipensionen, som ska ge en skälig levnadsstandard till dem med låg eller ingen inkomstpension, har en mycket kraftig omfördelande effekt. Analysen visar att kvinnorna med de lägsta inkomsterna får sin pension ungefär fördubblad genom garantipensionen, medan männen med de lägsta inkomsterna ökar sin pension med knappt 80 procent genom garantipension.

När effekten av gemensamt livslängdsantagande och garantipension slås samman visar sig pensionssystemet omfördela till förmån för kvinnor generellt, och till förmån för de män och kvinnor som har de lägsta inkomsterna. Männen i den högsta inkomstgruppen varken vinner eller förlorar. De enda förlorarna är männen i mellaninkomstlägen, som avstår sex procent av sina pensioner till förmån för andra.

LÄS OCKSÅ:

Tog betalt för att presentera statlig rapport

Sverige hänger inte med i pensionsutvecklingen

Mårten Martos Nilsson
08-725 52 13

Kommentera den här artikeln

  • Nordväst

    Säkert en hel del att revidera i pensionssystemet som gett utfall under årens lopp så får vi se hur långt rättvisan och solidariteten sträcker sig från dem som ”haver skall varda givet . . .