Han har satsat närmare 1 miljon kronor på sin pilotutbildning för att förverkliga barndomsdrömmen. Efter examen har han sökt ett hundratal jobb, men ett arabiskt efternamn stoppar honom. Han får inte ens komma på intervju.

– Det är tur att jag föddes i Sverige där man har chansen att plugga precis vad man vill, säger Reza när vi träffas på ett fik.

Han fingrar lite på kaffekoppen när han berättar sin historia.

– Jag lyckades förverkliga en barndomsdröm när jag tog min pilotexamen. Jag vet inte var det kommer ifrån men jag har alltid varit fascinerad av flygplan.

Framför mig sitter en lång ung man med sympatiskt utseende. Han skulle kunna heta Svensson utan att någon höjde på ögonbrynen.

Men hans far kommer från ett arabiskt land. Med familjenamnet överst på handlingarna har Rezas jobbansökning blivit bortsorterad över hundra gånger.

Han har typcertifikat för ett av de vanligaste passagerarplanen och det borde finnas många jobb för en ung framåt pilot som var en av de bästa i sin årskull under utbildningen.

– Jag har sökt alla möjliga jobb, men flygbolagen vill oftast ha erfarna piloter.

– Skillnaden mellan mig och ”Svensson” som gick i samma utbildning är noll. Ändå får de jobb. Hur kommer det sig om man går efter kvalifikationer och betyg?

Skärmavbild 2016-01-28 kl. 10.59.13Reza är beredd att flytta vart som helst i världen om han får arbete i sitt yrke. Förutom Skandinavien och Europa har hans ansökningshandlingar skickats till bolag i Asien, Afrika, Australien och Latinamerika.

Då och då möter Reza erfarna pilotkollegor i olika sammanhang. När tillfälle ges har han frågat om de har någon kollega med arabiskt efternamn. Särskilt har han försökt att ta reda på hur det är i SAS, som är Sveriges största arbetsgivare för piloter.

– Jag har inte hört att SAS har en enda pilot med arabiskt efternamn. Det har jag fått bekräftat flera gånger, bland annat av personer som har mer än 25 års erfarenhet av bolaget.

Tidningen Arbetet har varit i kontakt med SAS och bett att få intervjua en pilot med samma bakgrund som Reza. Trots kontakter under flera månader har bolagets presstjänst inte lyckats hitta någon sådan pilot.

Men mest smärtsamt för Reza är kanske ändå att studiekamrater med sämre betyg än han har fått pilottjänster.

– Ett par kuggades på enskilda kurser, en av dem fastnade i en narkotikatest under studietiden, allt registreras i våra handlingar och visas upp när man söker jobb, men de har ändå fått arbete.

När Reza hade sökt åtskilliga jobb och sällan fått svar bestämde han sig för att använda sin mors efternamn i några ansökningar. Då blev reaktionerna annorlunda.

– Jag fick kommentarer som ”du verkar vara en motiverad kille, återkom när du har 300 flygtimmar”.

Reza blev till och med erbjuden en anställningsintervju på ett av de större europeiska bolagen. Naturligtvis fick han frågan vilket som var hans ”riktiga” efternamn, eftersom man i Sverige inte längre kan ha dubbelnamn.

– Intervjun gick bra, men sedan fick jag ändå ett negativt svar.

Reza har i dag pilotlicens för kommersiell trafik och har certifikat som gör honom behörig att styra en av de vanligaste flygplanstyperna. Nu lägger han ner mycket tid och pengar på att upprätthålla sin licens. Det är kostnader som arbetsgivaren annars betalar för anställda piloter.

Den pilot som till exempel vill sitta bakom spakarna på världens vanligaste flygplanstyp Boeing 737 måste ha behörighet för den modellen eller type rating som facktermen lyder. Under en och en halv månad lär man sig allt om modellen. Piloten tränar i flygsimulator i 50 timmar innan det är dags att ta upp planet i luften på riktigt. Efter 6 starter och landningar är individen behörig.

– Även om du har arbetat i tio år och byter flygplansmodell måste du gå igenom samma program, berättar Reza.

Varje år ska behörigheten därefter underhållas säger regelverket. Bara denna del kostar mellan 15 000 och 20 000 kronor, en summa som Reza själv ska betala i vår.

– Jag måste dessutom betala kring 13 000 kronor för att förnya två delar av licensen. I nästa månad har jag en avgift till Transportstyrelsen på 2 000 kronor och jag ska genomgå en medicinsk kontroll som kostar 2 700 kronor.

För att kunna stanna kvar i branschen och få arbete behöver Reza ha flygtimmar, som är ett sätt att visa upp erfarenhet. Han hjälper därför en flygklubb med olika uppdrag. Däremot vägrar han att betala för flygtimmar, vilket en del andra arbetslösa piloter gör.

– Jo, de betalar till bolaget för att få jobba åt dem, vanligtvis som styrman. För 500 flygtimmar är priset mellan 550 000 och 850 000 kronor. Så mycket flyger en trafikpilot på åtta till tolv månader.

Trots alla motgångar och alla kostnader för att upprätthålla sin licens som pilot ger Reza inte upp. Dagens kontorsjobb är bara tillfälligt. Hans beslut ligger fast: Pilot är hans yrke.

– Jag har kommit till den punkt där jag är beredd att byta efternamn om det leder till mer respons på mina ansökningar. Men det skulle vara trist om jag måste göra det, säger Reza.

Kaffet är uppdrucket och vi kommer överens om att höras ifall han får anställning. Det var i slutet av september som vi träffades. Han har inte hört av sig än.

Fotnot: Reza är ett fingerat namn.

LÄS OCKSÅ:

”Fel” namn en stor nackdel

Facket: Svår arbetsmarknad för piloter över hela världen