Dödsolyckor bakom avtalskrav

STOCKHOLM 2014-06-25 Filip Carlson har gÂtt elprogrammet och skall jobba som l‰rling ett Âr- ett s k YA-jobb. Foto: Rebecka Uhlin / SvD / TT / Kod: 71751 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv) och Metro **

Foto: Rebecka Uhlin/TT

Ett flertal dödsolyckor ligger bakom Elektrikerförbundets krav på ett större ansvar för huvudentreprenörer. Förbundet för in frågan som en av de viktigaste i avtalsrörelsen.

– Vi hade fem dödsolyckor 2014. Det var ett svart år för branschen. Med en dödsolycka var 2015 bättre, men de ska inte få ske, säger Ulf Carlsson, andre vice ordförande i Elektrikerna och ansvarig för kraftverksavtalet.

– Men vi har också haft ett antal svåra olyckor med strömgenomgång.

En 67-årig montör störtar till marken när kraftledningsstolpen som han arbetar på går av. Han avlider omedelbart. En 37-årig kranförare omkommer när hans kranbil störtat ner i en damm. En 22-årig student omkommer under sitt slutprov när den 30 meter höga stolpe som han befinner sig på rasar omkull.

Det är några exempel på dödsolyckor som ligger bakom kravet på nya skrivningar i kollektivavtalet, som ska ge huvudentreprenören större ansvar för vem som anlitas.

Problemet är, enligt Ulf Carlsson, kedjorna med underentreprenörer. Vid flera tillfällen har inget företag tagit på sig ansvaret för olyckan.

Ett annat problem med dessa underentreprenörer är att arbetsmiljön och säkerheten blir sämre när de anlitas. De stora bolagen sköter sig bra, men för att komma åt problemet vill Elektrikerna att regionala skyddsombud ska ha tillträde till alla arbetsplatser.

Elektrikerna kräver också avtalade regler om större trygghet vid övertagande av verksamhet. Nästan allt underhåll av kraftledningar sker via upphandling av entreprenörer.

– Du kan ha arbetat med samma nät i 30 år. Sedan tas verksamheten över av en ny entreprenör. I bästa fall får du behålla jobbet, men börja om med noll anställningsår, säger Ulf Carlsson.

– Det är vanligt att den som vinner upphandlingen anställer en chef från den tidigare entreprenörer som sedan väljer vilka han vill ha av personalen. De som är lite halta och lytta får inga jobb.

Elektrikerförbundet ser också hur nya entreprenörer försöker undvika allt som blir tecken på att det är en rent övertagande av verksamhet. Ett sådant exempel är att den som förlorar upphandlingen säljer kabelvagnar till en bulvan, som i sin tur säljer dem vidare till den nye entreprenören.

Ett tredje stort problem för Elektrikerna är beredskap, restid och övertid där missbruk av dagens bestämmelser sker.

­– Vi har ett skräckexempel, en person med 588 timmar restid och 250 timmar övertid.

Liksom övriga förbund i 6F, Seko, Byggnads, Målarna och Fastighets, begär Elektrikerna löneökningar på 3,2 procent och att lägstlönerna höjs med 800 kronor.

Arbetsgivarsidan vill inte kommentera fackets krav eller dödsolyckorna, utan diskutera dem direkt med motparten vid förhandlingsbordet. Ulrika Egerlid Schotte, vd Energiföretagens Arbetsgivareförening, uttrycker emellertid sin oro över att LO-samordningen spruckit.

– Industrin normering av löneökningarna måste upprätthållas. Jag är bekymrad.

Arbetsgivarna har ett krav som förvånat facket. De vill ha bestämmelser för lön för del av dag. Enligt Ulf Carlsson har branschen enbart heltidsanställda.

– Vi vill ha regler så att tillexempel pigga pensionärer ska kunna jobba en dag i veckan.

Ska reglerna bara gälla pensionärer?

– Nej, det har vi inte diskuterat. Det är bara ett exempel.

LÄS OCKSÅ:

Läget i avtalsrörelsen

Carl von Scheele
08-725 52 17

Kommentera den här artikeln