Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg ger flera förklaringar till varför han sänder tillbaka några miljarder kronor. Mer än hälften beror på sjunkande arbetslöshet, och mycket beror på den långa tid som introduktionen av nya åtgärder och program tar.

Men Sjöberg är också mycket kritisk till de förra ledningen, som byttes ut för två år sedan. Förre generaldirektören Angela Bermudez-Svankvist gav sken av att Arbetsförmedlingen klarade av mer än vad den gjorde, enligt Sjöberg.

Konsekvensen är att myndigheten under fem års tid återbetalat 19 miljarder kronor, hälften skulle ha gått till olika insatser och program.

– Jag tog över en myndighet som inte var ärlig mot regeringen, säger han till Dagens Industri.

Nu får han stöd av facket.

­– Jag tycker att kritiken är befogad. Man tog åt sig väldigt många uppdrag, men hade inte förutsättningar att klara av det, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST-avdelningen på Arbetsförmedlingen, till Arbetet.

– Nu börjar vi få högre i tak på Arbetsförmedlingen. Den nya ledningen har en annan syn än den tidigare.

Men flera av de program som den rödgröna regeringen introducerat har långt färre deltagare än i målsättningen. Extratjänster i välfärden sysselsätter något över 30 personer, och traineetjänster för unga enbart ett 40-tal individer.  Målet var 20 000 – 30 000 deltagare i respektive program.

Möjligen blir resultatet bättre under våren, eftersom 278 kommuner nu har skrivit avtal med Arbetsförmedlingen om insatser riktade mot svåra grupper.

Samarbetet har inte bara haft en lång startsträcka, utan också försvårats av flyktingvågen, som tar stora kommunala resurser i anspråk.

Arbetsförmedlingen hade en budget på 74 miljarder kronor 2015.