Anne-Marie Fransson. Foto: Johan Knobe

IT- och telekomföretagen i Almega vill krossa las. Arbetsgivarna kräver att få undanta 20 procent av personalen vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Almega vill dessutom slopa avtalsrörelsen. Den ska ersättas av ett avtal utan siffror som gäller tillsvidare.

Attacken mot las blev offentlig när IT- och telekomföretagen bytte krav med TCO-förbundet Unionen. I små företag med högst 10 anställda får arbetsgivaren redan idag undanta 2 nyckelpersoner vid uppsägningar.

Dessa undantag görs innan turordningslistan fastställs. På så sätt kan arbetsgivaren välja ut personer med kortare anställningstid och säga upp andra.

Nu vill Almega utvidga möjligheten till alla företag. Oavsett företagets storlek vill arbetsgivaren kunna undanta 20 procent av personalen. På ett företag med 100 anställda ska 20 kunna undantas, med 1 000 anställda 200 och så vidare.

Det skulle sätta nuvarande las-regler ur spel och enligt facket ge arbetsgivaren nästan fritt spelrum att välja vilka som ska vara kvar vid nedskärningar av verksamheten.

­– Hela vår bransch bygger på kompetens och vi vill i högre grad kunna beakta kompetensen vid omställningar, säger Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör på IT- och telekomföretagen.

– Dagens system fungerar inte och används inte. På företagen görs sällan avtalsturlistor. Vi tvingas göra individuella överenskommelser istället.

Almegas motpart Unionen har en annan bild. Avtalsturlistor, där parterna kommer överens om en annan turordning än sist in först ut, används olika mycket i olika branscher. Inom industrin och IT och telekom är de vanliga, uppger Unionen.

­– Nej, de används inte på det sätter som det var meningen.

Arbetsgivarna är sedan mycket länge missnöjda över att uppgörelser om avtalsturlistor innebär extra kostnader utöver avgiften till Trygghetsfonden TRR.

– Ja, det är något företagen måste betala extra mycket för.

Almega IT- och Telekomföretagen vill också förändra kollektivavtalet helt. Arbetsgivarna vill avskaffa avtalsrörelserna och i stället ha sifferlösa avtal som löper tillsvidare med stora möjligheter för individuella uppgörelser vid sidan av kollektivavtalets regler.

– Vi har lagt samma yrkande i de senaste avtalsrörelserna och självklart fortsätter vi driva kravet. Det är något som vi vill uppnå.

Ni vill alltså slopa avtalsrörelserna?
– Ja, dagens form behöver ses över, men i ett tillsvidareavtal kan vi ha regelbundna avstämningspunkter, säger Anne-Marie Fransson.

Individer ska kunna teckna överenskommelser om andra anställningsformer, ersättningar för ob och beredskap och regler för arbetstiden än vad som finns i det centrala kollektivavtalet.

– Vi strävar efter att i större utsträckning kunna göra upp med individerna, men också ha fler lokala lösningar. Om jag tar ersättningar som exempel kanske man på ett företag vill strunta i en form av ersättning och ge mer i en annan. Det kan gynna företagets affärsverksamhet.

Arbetsgivarna vill också ha större makt och slopa lokala förhandlingar i viktiga frågor. En sådan är när man slagit i övertidstaket på 200 timmar övertid per år och önskar ta till extra övertid, som laget tillåter om det finns särskilda skäl i 150 timmar. Det ska arbetsgivaren kunna bestämma fritt över utan att förhandla med facket.