Många vill jobba för att få stanna

STOCKHOLM 20091103 Anders Kjellberg, docent i sociologi vid Lunds universitet och expert p arbetsmarknadens parter Foto: Mikael Andersson / SCANPIX / Kod 10710

– Lagändringen 2008 skapar mycket ojämna maktförhållanden mellan arbetsgivare och arbetskraftsinvandrare, som hamnar i en utsatt situation, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. Foto: Mikael Andersson/TT

Arbetstagares starka önskan att få stanna i landet skapar en beroende­situation där många är villiga att acceptera villkor som är mycket sämre än vad som gäller enligt kollektivavtalen.

Människors vilja att komma till – eller stanna i – Sverige har varit en stark drivkraft bland dem som kommit som arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU efter 2008.

Ungefär var tredje person som fick arbetstillstånd 2012 var från början asylsökande i Sverige, men bytte spår till arbetskraftsinvandrare då deras ansökan avslogs.

Det visar en studie av 500 arbetskraftsinvandrare inom restaurang- och städbranscherna i Stockholm.

– Mycket tyder på att den här starka önskan att få stanna i landet skapar en beroendesituation där många är villiga att acceptera villkor som är mycket sämre än vad som gäller enligt kollektivavtalen, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegan Olle Frödin har Anders Kjellberg gått igenom samtliga tillstånd som beviljades i de båda branscherna i Stockholms stad 2012. Utgångspunkten för studien var att OECD år 2011 hade uttryckt att det fanns anledning till oro över att en ökande andel av dem som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare var lågutbildade personer i yrken där det inte rådde någon inhemsk arbetskraftsbrist.

Förutom den totala genomgången av de beviljade ansökningarna har Anders Kjellberg och Olle Frödin vägt in andra studier som har gjorts av arbetskraftsinvandringen. Den sammantagna bilden väcker oro kring utnyttjande och i värsta fall slavliknande förhållanden, en bild som också har stärkts av flera tidningsartiklar.

– Det är vanligt att arbetsgivaren och migranten kommer från samma land, och arbetsgivaren tycker sig nog hjälpa sin landsman – men exploaterar honom också, säger Anders Kjellberg.

Lundaforskarnas studie visar också att flera varianter av spårbyten är vanliga bland arbetskraftsinvandrare.

De flesta spårbyten skedde från asyl, några från anknytning till nära anhörig och en mindre andel från studier. Sammantaget var 43 procent av dem som ingick i undersökningen spårbytare.

De största ursprungsländerna för arbetskraftsinvandringen inom de båda branscherna var Mongoliet, Kina, Bangladesh och Syrien. Varannan arbetskraftsinvandrare finns på arbetsplatser helt utan kollektivavtal, där facket i praktiken inte kan kontrollera att arbetsvillkoren stämmer med de utlovade.

Högre lön på papperet

Migrationsverket har uppgiften att kontrollera att villkoren för arbetskraftsinvandrare är i linje med kollektivavtalen. 

Både i massmedia och i en LO-rapport från 2013 (”Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen”) har det framkommit många exempel på att denna kontroll inte varit tillräcklig.

Ett sätt att fuska har varit att den anställda och arbetsgivaren vid sidan av det formella och godkända avtalet kommit överens om en mycket lägre lön. På papperet kan det stå att lönen är 20 000, men arbetsgivaren betalar bara ut 15 000.

För att undgå upptäckt betalas skatt och avgifter som om den högre lönen gällde – och dessa extra avgifter drar arbetsgivaren av från nettolönen, som därmed blir ännu lägre än den redan alltför låga.

En studie som Hotell- och restauranganställdas förbund gjorde 2012 visade att det också var vanligt att kockar anställdes på avtal för restaurangbiträden. En studie av kinesiska kockar visade att de arbetade mycket långa dagar (10-13 timmar) och sex dagar i veckan utan att få extra ersättning.

I och med att de beviljade arbetstillstånden de två första åren är kopplade till en specifik arbetsgivare är den anställda som har en stark önskan att bli kvar i Sverige helt i händerna på denna och därför ofta beredd att gå med på villkor som ingen annan skulle acceptera.

LÄS OCKSÅ:

Lagändringar ska stävja fusk

”Arbetskraftsinvandring från tredje land i restaurang- och städbranscherna”

Arbetskraft från hela världen

Birgitta Ländin
08-725 52 18

Kommentera den här artikeln