Veronica Magnusson. Foto: Vision

De med yrken som är gångbara både i offentlig och privat sektor bör inte satsa på en karriär i kommunerna. Löner och förmåner kan där bli mellan 8 000 och 9 000 kronor lägre i månaden, enligt beräkningar från TCO-förbundet Vision. Därför kräver förbundet större lönepåslag än vad privatanställda får.

I den pågående avtalsrörelsen är tanken att industriavtalet ska sätta märket för hur stora löneökningar samhället tål. Men tjänstemannaförbundet Vision vill inte respektera märket utan ha mer när det är dags att förnya det egna avtalet med kommuner och landsting.

Förbundet ligger sent i avtalsrörelsen och har ett avtal som löper ut i mars 2017.

– För att komma tillrätta med de ojämställda lönerna är det nödvändigt att de anställda i kvinnodominerade sektorer under ett antal år får ett större lönepåslag än de anställda i mansdominerade sektorer, säger Veronica Magnusson, ordförande i Vision i ett pressmeddelande med anledning av rapporten ”Strukturella löneskillnader – en ojämställd historia”.

Vision har granska tre attraktiva yrken på arbetsmarknaden: Den som är IT-tekniker, ekonom eller HR-chef förlorar många tusenlappar per månad med ett kommunal jobb jämfört med anställning i privata näringslivet, enligt beräkningar i rapporten.

I dessa har två individer i varje yrke med medellön från kommunal sektor respektive privat sektor jämförts.

I beräkningarna har man utgått ifrån det kommunala löne- villkors- och pensionsavtalen. Skillnaderna bygger både på lön och på värdet av olika förmåner som pensionsavsättningar. Med dessa utgångspunkter uppstår stora skillnader:

IT-teknikern förlorar 9 200 kronor i månaden på ett kommunalt jobb, ekonomen 7 800 kronor och HR-chefen 8 700 kronor.

För ett yrkesliv på 30 år handlar skillnaderna mellan de två sektorerna på mellan 4 och 5 miljoner kronor för de tre yrkena.

– Statistiken för de yrkesgrupper som vi har tittat på visar att lönerna för de anställda i den kvinnodominerade offentliga sektorn ligger långt efter lönerna i den mansdominerade sektorn. Och vi har dessvärre anledning att tro att det ser likadant ut i andra yrken, säger Veronica Magnusson.

Vision har ett fyraårigt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I år och nästa år är avtalet sifferlöst. Inom offentlig sektor har flera förbundet, Vårdförbundet, Lärarförbundet och Saco-förbund sifferlösa avtal. Ofta har de plockat ut högre löneökningar än märket som industrins löneavtal sätter.

Metalls ordförande Anders Ferbe är mycket kritisk till utvecklingen:

– Detta riskerar att skjuta ner hela den svenska modellen för lönebildningen, sa han tidigare till Arbetet.

LÄS OCKSÅ:

Sifferlösa avtal spräcker modellen

Stökig avtalsrörelse startar