Skattetrixandet måste minska

STOCKHOLM 20151110 Svenska flaggan och EU-flaggan Foto: Lars Pehrson / SvD / TT / Kod 30152 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv) och Metro **

Foto: Lars Pehrson/TT

ARBETET DEBATT. Sverige skulle tjäna mycket på att det tas hårdare tag mot den aggressiva skatteplaneringen, skriver social­demokratiska EU-parlamentarikern Olle Ludvigsson.

Det har nu gått ett drygt år sedan Luxleaks. Trots att en del har gjorts sedan dess återstår det mycket att göra för att åtgärda de brister som då exponerades. Nu krävs ytterligare en rad reformer i syfte att dämpa den aggressiva skatteplaneringen och överlag skapa en mer rättvis företagsbeskattning.

Luxleaks-skandalen visade hur Luxemburg i stor skala fungerat som ett paradis för aggressiva skatteplanerare. Myndigheterna har bjudit väldigt generöst. Hundratals storföretag har – via komplexa och konstgjorda skatte-upplägg – tillåtits sänka bolagsskatten ned till ofta bara några få procent. Det är även känt att andra EU-länder har gjort liknande skattebjudningar. Denna typ av mekanismer har i själva verket varit ganska vanliga.

Skärmavbild 2015-12-16 kl. 09.30.40Att låta detta fortgå är inte acceptabelt. För det europeiska samhället är det en klar förlustaffär. Därför är det viktigt att snabbt göra ramarna för den aggressiva skatteplaneringen betydligt snävare.

Det handlar om att förhindra att skatteintäkter urholkas. Ju enklare det är att planera bort skatt, desto svårare blir det att finansiera skola, vård, infrastruktur och allt annat som det offentliga svarar för. Det handlar också om att säkra schysst konkurrens. När större företag (som kan exploatera dessa möjligheter) får fördelar ges de mindre företagen (som inte kan det) ingen ärlig chans. En sådan snedvridning av konkurrensen är skadlig för samhällsekonomin.

Det som gjorts efter Luxleaks är inte illa. OECD/G20 har fullföljt sitt BEPS-paket: en uppsättning internationella riktlinjer för att strama åt den aggressiva skatteplaneringen. Paketet i sig är viktigt, men hur det kommer att fungera i praktiken hänger på implementeringen. EU-kommissionen har, utifrån sitt konkurrensmandat, börjat granska och ta krafttag mot Luxleaks-liknande upplägg. Luxemburg och Nederländerna fälldes nyligen för att via skattebjudningar ha gett otillåtet statsstöd till Fiat respektive Starbucks. Häromveckan sattes McDonald’s under lupp. Detta nyttiga arbete behöver drivas vidare. Ny EU-lagstiftning har antagits om automatiskt info-utbyte mellan EU-länderna kring de skatterelaterade förhandsbesked som myndigheter ger till företag. Reglerna är lite för tunna, men bör ändå kunna pressa tillbaka de typiska Luxleaks-uppläggen.

Ändå har det inte gjorts tillräckligt. Problemen är bara delvis lösta. Fler åtgärder behövs. På en lång att göra-lista bör tre punkter ha hög prioritet:

1. BEPS-paketet bör implementeras på ett ambitiöst och noggrant vis inom EU. För det krävs förmodligen en skarp EU-lagstiftning som omvandlar riktlinjerna till effektiva regler för den inre marknaden.

2. EU-kraven på land-för-land-rapportering för storföretag – det vill säga att de redovisar skattebetalningar och annan nyckelinfo för varje land där de verkar – bör utvidgas till att omfatta alla branscher. I dag täcker de bara vissa branscher. Kraven dämpar aggressiv skatteplanering och motverkar även rent fusk.

3. Det bör inom EU skapas en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB): ett europeiskt skattesystem för i första hand gränsöverskridande företag där det mesta är enhetligt men där skattesatserna varierar mellan länderna. Ett obligatoriskt system, som kan och måste utformas så att små länder inte missgynnas, skulle stoppa mycket av den aggressiva skatteplaneringen.

Dessa reformer vore bra för Europa – och för Sverige. Min bild, som delas av de EU- och OECD-kontakter jag talar med, är att Sverige skulle tjäna mycket på att det tas hårdare tag mot den aggressiva skatteplaneringen. Om bara BEPS- och CCCTB-reformerna ger en någorlunda rimlig balans mellan stora och små länder – vilket är det väntade resultatet av tufft EU-kompromissande – skulle detta bli en klar plusaffär. Skatteintäkterna skulle öka och eftersom svenska företag oftast inte hör till de mest aggressivt skatteplanerande skulle deras konkurrenskraft stärkas.

Jobbet efter Luxleaks är inte klart. Det är nu dags att kavla upp ärmarna för en runda till. Mer måste göras för att minska skattetrixandet.

Olle Ludvigsson, EU-parlamentariker (S)

LÄS OCKSÅ:

Debatt: För att minska skattetrixandet krävs aktiv handling – slutreplik av Olle Ludvigsson

Debatt: Svar på Olle Ludvigssons debattartikel av Krister Andersson: ”Sverige förlorare på de nya internationella skattereglerna”

Arbetet Debatt

Kommentera den här artikeln