Låga löner blir ännu lägre

Var fjärde städare har en lön som ligger under eller vid den avtalade lägstalönen. Inom en rad låglöneyrken har ansenlig del av de anställda löner som ligger nära lönegolvet. De riskerar att drabbas om lägstalönerna skulle frysas eller sänkas.

Kollektivavtalens lägstalöner har åter kommit på tapeten. Flera debattörer har förespråkat att dessa borde frysas eller sänkas för att hjälpa nyanlända att lättare komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetet har sammanställt lönestatistik från Statistiska Centralbyrån och Medlingsinstitutet för att utröna hur många som påverkas av avtalens lägstalöner. I sammanställningen ingår tolv låglöneyrken inom fyra sektorer: handeln, restaurangnäringen, städbranschen och den kommunala sektorn. Kartläggningen visar att det är många av de anställda som har en lön som ligger nära eller bara något över lägstalönen. Inom städ- och restaurangbranscherna är det rentav en betydande andel som tjänar mindre än den lägsta lön som kollektivavtalet tillåter.

Nationalekonomen Agneta Berge hävdar att individer vars löner ligger nära eller på lönegolvet skulle påverkas negativt av frysta eller sänkta lägstalöner.
– Lägstalönerna har stor betydelse för deras löneutveckling. Dessa branscher kännetecknas också av många korta och otrygga anställningar. Det gör att sänkta lägstalöner skulle öppna för lönedumpning, genom att anställda avskedas för att sedan återanställas till den nya, och lägre, lägstalönen, säger Agneta Berge.

Åsa Olli Segendorf, chef för statliga Konjunkturinstitutets arbetsmarknadsenhet, säger att det framför- allt är de nya inom en bransch, såsom unga och personer utan erfarenhet, som har löner nära den rådande lägstalönen.

Internationell forskning tyder på att det är dessa individer som får betala priset för en sänkning, enligt henne. Hon säger att det är svårt att veta hur lönerna för dem som i dagsläget har högre löner än lägstalönerna skulle påverkas.
– Oerfarna nyanställda får lägre löner om lägstalönerna sänks. Lägre lägstalöner innebär sannolikt att genomsnittslönen blir lägre – även om lönerna för de redan anställda med löner över dagens golv inte påverkas – eftersom en väldigt stor andel inom vissa branscher har låga löner och personalomsättningen är hög, säger Åsa Olli Segendorf.

Agneta Berge hävdar att nyanlända och långtidsarbetslösa inte är de som i första hand påverkas av lägstalönernas nivåer, utan det är i stället personer som redan i dag ligger nära lönegolvet.
– Lönerna är ett trubbigt instrument. De påverkar många, men för att nå de mest utsatta skulle det krävas ett generalhugg. Den frysning av lägstalönerna som ofta diskuteras skulle träffa helt andra grupper än dem som förekommer i debatten, säger Agneta Berge.

Redan i dag finns det anställningsstöd som riktar sig till långtidsarbetslösa och nyanlända, i form av nystartsjobb och instegsjobb. Dessa subventioner sänker arbetsgivarens lönekostnad med nära hälften eller mer. I oktober var det 45 000 personer som hade ett nystartsjobb, och 4 000 som hade ett instegsjobb.

– Det slående med instegsjobben är att det är en väldigt frikostig subvention, men det är bara en handfull som har den i förhållande till den stora målgruppen. Skillnaden mellan stöden och lägstalönerna är givetvis att subventionerna kommer med en del andra villkor, säger Anders Forslund, biträdande chef för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
– Men de små volymerna gör att vi åtminstone inte kan förvänta oss att frysta lägstalöner ska nå dessa grupper, fortsätter han.