Emil Berglind svetsar ihop två plåtbitar under högt tryck med hjälp av en punktsvets. Även med moderna verktyg är jobbet fysiskt krävande. Foto: Maja Suslin

Om kompisarna ringer på helgen och vill ha med sig Emil Berglind ut är risken stor att han svarar: ”Jag hinner inte, jag står och skruvar”. – Jobbet är så roligt att jag fortsätter när jag är ledig. Jag har alltid tyckt om bilar. Och skruvat har jag gjort hela livet. Mekano var favoritleksaken.

Fordonsprogrammet på gymnasiet var alltså ett naturligt val. Planen var först att bli bilmekaniker. Men Emil Berglind kände att det kunde bli ensidigt (”för mycket av att byta olja och filter”), och att det fanns ett yrke som passade honom bättre.
– Jag riktade in mig mot plåtslageri. Och har aldrig ångrat mig.

Som bilskadereparatör arbetar Emil Berglind med hela bilen.  Han skruvar isär, riktar bucklor och byter delar. Läser ritningar från tillverkaren, spacklar och svetsar.
– Inget jobb är det andra likt. Ofta får jag hitta på egna lösningar.

Däri ligger mycket av tjusningen. Ute i verkstaden på TKBM Bil i Haninge blandas väsandet från slipmaskiner med hammarslag och tjut från skruvdragare. Men över alltsammans vilar ändå ett koncentrerat lugn, som nog kommer av att reparatörerna vrider och vänder på olika delar, mäter, grubblar och ständigt söker nya utvägar.
– Alla bilmodeller ser olika ut. Vi fick in en gammal T-Ford som ägaren ville renovera och göra snygg. Då måste man tänka till.

Rätt få ungdomar söker sig till fordonsprogrammet på gymnasiet, och ännu färre blir bilskadereparatörer. Varför? Emil Berglind funderar länge över frågan. Visst är jobbet fysiskt slitsamt, men det är inte hela förklaringen.
– Folk har nog en för smal bild av vad vi gör. De tror att lackerarna gör allt finliret efter att en buckla är riktad. Men när vi lämnar över en bil till dem är det mesta klart. Lackerarna ska bara behöva grunda och måla.

Arbetet är krävande, men ger sin belöning.
– När jag känner mig stolt? När en riktning blir perfekt och jag får beröm av lackerarna. Eller när jag monterar ihop en bil som har varit krockskadad, och kunden ringer bara för att säga: ”Oj, den är ju som ny!”

tidslinje

Fakta

Om Emil Berglund

Ålder: 20 år

År i yrket: 1,5

Lön: 19 500 kronor i månaden

Fritid: Bygger båtmotorer. Reparerar gamla bilar. ”Det kostar att renovera, men  man får igen det när man säljer”

Egen bil: Volvo 740 från 1990. ”Det är min tredje bil.”

Bil jag vill ha: En riktigt fin Amazon-kombi med nytt chassi och ny motor.

Bäst med yrket: Att få arbeta med bilar, forma och skapa. Att göra kunder nöjda.

Sämst med yrket: Det tär på kroppen, och kräver bra psyke. En lättirriterad person ska inte ha det här jobbet.

STOCKHOLM 20151110 : Emil Berglund, bilskadereparatˆr p TKBM Bil AB i Haninge. Till Arbetet Foto: Maja Suslin / TT / Kod 10300

Om bilskadereparatörer

Antal i Sverige: 2 100

Arbetsmarknad: Mycket god.

Utbildning: Gymnasiets fordonsprogram.

Lön: IF Metalls senaste statistik för motorbranschavtalet, från hösten 2013, anger genomsnittslönen i branschen till 26 505 kronor i månaden. I dag bör den ha stigit ett stycke över 27 000. Branschorganisationen Bilproffs anger snittlönen för bilskadereparatörer i yrkesgrupp A (med minst sex år i yrket) till 28 400 kronor.