”Nyindustrialisering i Sverige kräver ny exportstrategi”

ARBETET DEBATT. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg presenterar i Arbetet den 13 november regeringens strategi för att nyindustrialisera Sverige. Att lyfta fram industrins betydelse för jobb, innovation och tillväxt är högst välkommet. Mikael Damberg har dock inte dragit rätt slutsatser av hur den nya, globala ekonomin fungerar.

Regeringens exportstrategi ger en ofullständig bild av industrins konkurrenskraft och hur framgångsrikt Sverige är som exportnation. Det exportmål som regeringen har slagit fast – att exportens andel av BNP ska öka – och de analyser av svensk exports marknadsandelar som presenterats leder fel.

Globaliseringen och teknikutvecklingen har förändrat det ekonomiska landskapet. Industriföretag har under många år köpt in alltmer tjänster från framför allt kunskapsintensiva tjänsteföretag och lagt ut en allt större del av den klassiska industriella produktionen till lågkostnadsländer. Denna specialisering har resulterat i att ledande institutioner, så som IMF, WTO och OECD, menar att den typ av exportstatistik som regeringen använder ger en missvisande bild av industrins konkurrenskraft och innebär att regeringens exportmål inte är formulerat på ett korrekt sätt.

Ta exemplet med en iphone. Den designas och marknadsförs av Apple, men slutproduktionen sker i Kina. Till Kina transporteras därför insatser från ett stort antal länder. Men när den färdiga telefonen exporteras från Kina till konsumenter runt om i världen tillfaller 100 procent av dess exportvärde Kina, trots att landet endast bidrar med 2-3 procent av de löner och vinster som krävs för att producera telefonen. Med det här synsättet blir tolkningen att Kina är den världsledande producenten av smarta telefoner, trots att en mycket liten och endast den mest lågförädlande delen av produktionsprocessen görs i landet.

På motsvarande sätt underskattas de mer utvecklade ländernas konkurrenskraft och marknadsandelar. De resurser som har lagts ner i FoU, hård- och mjukvara, design och marknadsföring i dessa länder tillfaller Kina i exportstatistiken.

För regeringen innebär detta att fokus måste riktas mot svensk ekonomis andel av de löner och vinster som i alla produktionsled världen över krävs för att en industriprodukt ska nå slutkonsumenten. På så sätt fångar man in det faktum att globaliseringen innebär att varje exporterad produkt innehåller en större andel import. Tjänstesektorn allt större bidrag till industrins export via leveranser av tjänster som används i industrins produktion fångas också upp.

Regeringen bör därför omdefiniera sitt exportmål till ett konkurrenskraftsmål:

Med stöd av en ökad frihandel ska svensk industris andel av de löner och vinster som under ett år krävs för att producera världens industriprodukter öka.

Med detta konkurrenskraftsmål lägger regeringen en bättre kunskapsmässig grund för att nyindustrialisera Sverige. Det leder i sin tur till bättre förutsättningar att formulera en ändamålsenlig politik. Detta stärker exportstrategins bidrag till regeringens mycket ambitiösa mål att Sverige ska ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020.

Daniel Lind, Samhällspolitisk chef Jusek

LÄS OCKSÅ:

Debatt: Mikael Damberg (S) ”Nyindustrialisera Sverige”

Debatt: Företagarna ”Industristrategin saknar åtgärdsförslag”

Debatt: Svenska Teknik&Designföretagen ”Nyindustrialiseringen kräver ny exportstrategi”