Statistik7

• Arbetet har granskat den etniska och ekonomiska segregationen i Sverige genom statistik från den så kallade integrations-databasen vid Statistiska centralbyrån (SCB). Myndigheten har fört statistik om utvecklingen i Sveriges mest utsatta och invandrartäta 38 förorter vartannat år sedan 1997.

• Ursprungligen är dessa förorter indelade i två grupper. Dels 23 så kallade ”LUA-områden” som ingått i lokala utvecklingssamtal mellan regeringen och olika kommuner. Dels 15 områden som omfattas av så kallade urbana utvecklingsavtal mellan regeringen och nio kommuner. Bland annat på grund av ”låg förvärvsfrekvens, högt uttag av försörjningsstöd och låg behörighet till gymnasieskolan”.

• Som framgår av kartan intill finns en stor del av dessa förorter runt de tre största städerna i landet. Det är också dessa förorter som har de lägsta inkomsterna och de sämsta resultaten – i skolan och på arbetsmarknaden.

• Nästan fyra procent av alla vuxna i arbetsför ålder (20-64 år) bor i dessa 38 förorter. Men här har befolkningen ökat mer än dubbelt så snabbt som i hela riket under de senaste två decennierna, delvis på grund av nyinvandring och en växande trångboddhet.