Klockan 13.00 på torsdagen öppnades dörrarna till Börssalen för första gången av en kvinnlig ständig sekreterare. Sara Danius debuterade i rollen med att avslöja att Svetlana Aleksijevitj får årets Nobelpris i litteratur för sitt författarskap som, enligt motiveringen, är ”ett monument över lidande och mod i vår tid”.
– Jag hade hoppats att det skulle bli hon, säger Stig Fredrikson, journalist och Rysslandskännare som själv skrivit flera böcker om Ryssland.

Stig Fredrikson 
Foto: Johan Engman/TT

När Arbetet når honom har han precis landat på Moskvas flygplats.
– Jag ska stanna här i några dagar, men nu känns det väldigt speciellt att vara här med tanke på de böcker som hon har skrivit, säger han och fortsätter:
– Jag tycker också det är roligt att Akademien har belönat det litterära reportaget. Aleksijevitj har skrivit en definitiv version av hur människor känner sig efter Sovjetunionens upplösning och svårigheterna att hitta rätt i det nya samhället, säger Stig Fredriksson, som själv håller Tiden second hand, om Sovjetunionens fall, högst bland hennes dokumentärromaner.

Svetlana Aleksijevitj föddes i Ukraina för 67 år sedan men växte upp i Vitryssland. På 1960-talet utbildade hon sig till journalist, och inspirerad av den vitryske journalisten Ales Adamovitj hittade hon fram till sin speciella arbetsmetod där reportagen består av många olika röster.

I dokumentärromanssviten Utopins röster har hon samlat hela sovjettiden – från Stalins andra världskrig och Sovjetunionens krig i Afghanistan till unionens upplösning och dagens Ryssland. Samtliga böcker finns utgivna på svenska av det lilla bokförlaget Ersatz, som specialiserat sig på översatt litteratur från framför allt ryska och tyska.

För sin oberoende och regimkritiska journalistik har Svetlana Aleksijevitj betalat ett högt pris och hennes böcker har inte publicerats i hemlandet. Under 1990-talet blev påtryckningarna från Lukasjenkoregimen för stor. Vid millennieskiftet gick hon i landsflykt och mellan 2006-2008 bodde hon i Göteborg, som erbjuder förföljda författare en fristad genom ett särskilt fristadsstipendiat. Stig Fredrikson tror därför att Aleksijevitj har ett särskilt varmt förhållande till Sverige, men också att hennes pris kommer att få stor betydelse för journalistiken och litteraturen i Ryssland.

– Det betyder framförallt väldigt mycket för henne själv, men jag tror också att det betyder väldigt mycket för respekten i Ryssland och Vitryssland för den här typen av ärliga och uppriktiga böcker. Det finns så mycket av förljugen propaganda just nu i både Ryssland och Vitryssland, men hon är fullkomligt ärlig. Jag tror priset kommer att vara ett stöd för all den sortens äkta litteratur, säger han.

I går var det på dagen nio år sedan som en annan känd regimkritisk rysk journalist, Anna Politkovskaja, blev mördad. Det får Nobelpriset till Aleksijevitj att se ut som en tanke?
– Dessutom var det Putins födelsedag i går! Men jag tror inte att de sammanträffandena har något samband, säger Stig Fredrikson.

Går det att se någon politisk tanke från Akademiens sida med att Aleksijevitj får priset när Putins Ryssland är aggressivare än på länge?
– Det kommer aldrig Akademien att säga, men jag kan bara konstatera att det här är absolut ett stöd för alla krafter i Ryssland och Vitryssland som vill se en annan utveckling än den som Ryssland nu genomgår.

Kan priset till och med bli ett problem för Svetlana?
– Nej, jag tror inte det. Jag tror att det bara kan ge henne stöd och skydd och hennes ställning kommer bara att stärkas av det här, säger Stig Fredrikson.

Läs mer: I lära hos Aleksijevitj

Svetlana Aleksijevitj

Svetlana Aleksijevitj: 67 år, vitrysk författare boende i Minsk.

Aktuell med: ­Mottagare av nobelpriset i litteratur 2015, och den svenska översättningen av De sista vittnena (Ersatz förlag).

Har tidigare gett ut: Kriget har inget kvinnligt ansikte, Zink­pojkarna, Förförda av döden, Bön för Tjernobyl och Tiden second hand.

Prisutmärkelser: Bland annat Svenska PEN:s Tucholskypriset och Kapuscinskipriset.