galnagenier

Den psykiatriska vetenskapen har alltid varit en experimentverkstad för allsköns teoribildning. Idéhistorikern Karin Johannisson har tagit fasta på detta i ett fascinerande arbete om tre namnkunniga och skapande kvinnors möte med mentalvården: Den sårade divan.

Johannisson koncentrerar sig på de tre kvinnornas fallbeskrivningar och beskriver psykiatrins försök till behandling – och uppenbara handfallenhet – inför kvinnornas starka karaktärer. I det längsta vägrade de att reduceras till offer.

Författaren Agnes von Krusenstjerna (1894-1940), diagnosticerad som hysterika, låter Beckomberga sjukhus bli en spelplats för sannskyldiga utbrott, fjättrad som hon annars känner sig i tidens kvinnoroll.

Författaren och nobelpristagaren Nelly Sachs (1891-1970), diagnosticerad som paranoid, använder tvärtom sjukhuset som ”tillflykt” undan ”nazistligor” och ”gestapopoliser” och förhåller sig alltid vänlig och timid. De båda författarna förmår på olika sätt utnyttja sin position som framstående författare och blir särbehandlade av vården.

Konstnären Sigrid Hjertén (1885-1948), diagnosticerad som schizofren, specialbehandlas också under en tid, men offras senare för en institutionsvård som ännu 1948 var famlande osäker i sina behandlingsstrategier. Hjertén lobotomeras och dör som följd av en slarvigt genomförd operation.

Karin Johannisson har åstadkommit en intellektuellt och stilistiskt högtstående bok i vilken hon också problematiserar kombinationen genialitet och galenskap – en förening som har varit förbehållen män. Johannisson visar hur kvinnor ofta har tvingats utmana samhällets normsystem för att få ett erkännande som skapande genier.

Erik Löfvendahl

essäer

divan

Den sårade divan

Karin Johannisson

Albert Bonniers förlag