Industrin betyder mycket för Sverige

Industrin är lönenormerande, här Volvo Cars.  Foto: Björn Larsson Rosvall

Foto: Björn Larsson Rosvall

Det är hög tid att fler, inte minst politiker, inser vilken betydelse industrin och dess allt intensivare koppling mot tjänstesektorn har för Sveriges ekonomi och välstånd, skriver parterna inom industrin i en gemensam rapport som släpps senare på tisdagen.

Den bild av industrin som ges i många sammanhang och medier är allt för ofta föråldrad och direkt felaktig.

I själva verket är industrins stora betydelse för Sverige stabil, och den har snarast ökat!

Det enda som stämmer i de mer traditionella beskrivningarna är att industrin förändras – och förändras snabbt. Är det någon sektor i Sverige som borde kallas en kreativ näring så är det industrin, en industri som i många fall är ledande vad gäller forskning, innovationer, produktion och internationell konkurrens.

Industrin inte bara i Sverige utan överallt, har idag en helt annan struktur än förr men den är fortsatt avgörande för svensk tillväxt och konkurrenskraft. Detta visas tydligt i rapporten ” En rättvisare bild av industrin”, i samarbete mellan Almega, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Teknikföretagen och Unionen.

Analysen visar att industrin i verkligheten – direkt och indirekt via inköp från underleverantörer i Sverige – svarar för närmare 25 procent av Sveriges BNP, en andel som dessutom framstår som avsevärt mer stabil än vad mer traditionella mått visar.

I rapporten framgår också tydligt hur nära och växande kopplingarna mellan industrin och tjänstesektorn är. Tjänsteinnehållet i industrins produkter ökar snabbt, liksom inköpen av tjänster som insatser i industrins produktion. Av de svenska leverantörerna till industrin i Sverige arbetar numera hela 64 procent med att leverera tjänster medan följaktligen endast 36 procent är sysselsatta med att leverera insatsvaror. Industrin skapar alltså många fler jobb än de som är direkt anställda i industrin och därmed genererar den totalt omkring en miljon jobb. Dessutom och tvärtemot den gängse bilden, visar rapporten att industrin i Sverige från och med 2010 åter börjat skapa nya jobb, framför allt bland leverantörer av avancerade tjänster.

En slutsats är klar: Den traditionella uppdelningen i tjänste- och varuproduktion blir allt mer förlegad och ger en direkt felaktig bild av industrins storlek och betydelse. Inte minst de företagstjänster som i hög grad bidrar till industrins produktion bör räknas med för att ge en rättvisande beskrivning av industrin.

Analysen visar också tydligt att svensk industri- och tjänstesektor i allt högre utsträckning deltar i det internationella handelsutbytet. Numera blir industrin alltmer integrerad i långa förädlingskedjor globalt. Andelen importerade insatsvaror och insatstjänster har trendmässigt ökat, liksom exporten, räknat som andel av Sveriges produktion. De stora företagen har fler anställda utomlands än i Sverige. Tjänsteleverantörerna finns i växande grad både i Sverige och utomlands. Globalisering och internationell handel med en ökad specialisering är viktiga faktorer för konkurrenskraft och industrins framgångar också i Sverige.

Internationalisering, globala värdekedjor och ökad specialisering bidrar till tillväxt och ökat välstånd, men ställer samtidigt tuffare krav. Avgörande för industrins fortsatta framgångar är tillräcklig tillgång på personal med rätt kompetens. Avgörande är också att industrins underleverantörer har tillräcklig tillgång på den kompetens de behöver för att möta efterfrågan, både från industrin och andra sektorer i ekonomin. I rapporten konstateras att utbildningsnivån på de anställda inom industrin har ökat och kan förväntas fortsätta att öka i takt med att kraven stiger. Men den förändringen finns även i konkurrentländerna och för att svara upp mot kompetens- och konkurrenskraven ställs stora krav på den enskilde, företagen och samhället.

Ytterligare en faktor för utvecklingen av industrins konkurrenskraft och de nya jobben är innovationer som kan leda till utvecklade och nya produkter. Kombinationen av en hög utbildningsnivå och samarbete i lokala nätverk med universitet och högskolor skapar förutsättningar för industrins innovationer. Det gäller även industrins underleverantörer av tjänster från exempelvis teknik- samt IT-konsulter.

Svenska industriföretag har historiskt lyckats förnya sig. En grundförutsättning är långsiktighet. I rapporten redovisas exemplet, Volvo Cars, som de senaste åren tydligare satsat på långsiktigt innovationsarbete och kunnat leverera såväl ekonomiska resultat som nya jobb i Sverige. Med långsiktigt innovationsarbete skapas möjligheter att utveckla produkter som är först i världen. Hela 43 procent av de högteknologiska företagen i Sverige har utvecklat produkter där man varit först ut på världsmarknaden. Dessa produkter har redan inom något år efter marknadsintroduktionen svarat för 25 procent eller mer av omsättningen i företaget och därmed också svarat för industriell utveckling i Sverige.

Det är därför hög tid att fler, inte minst politiker, inser vilken betydelse industrin och dess allt intensivare koppling mot tjänstesektorn har för Sveriges ekonomi och välstånd. Och vad som krävs för att industrin ska kunna fortsätta växa, vara konkurrenskraftig och skapa jobb i Sverige.

Lena Hagman
Chefekonom Almega

Erica Sjölander
Utredningschef IF Metall

Staffan Bjurulf
Näringslivsexpert Sveriges Ingenjörer

Anders Rune
Chefekonom Teknikföretagen

Lars Jagrén
Chefekonom Unionen

Arbetet Debatt

Kommentera den här artikeln