Regeringens nationella politik för att utveckla arbetet med offentlig upphandling sägs skapa förutsättningar för kommuner och landsting att använda upphandling som ett verktyg för att påverka sysselsättningsgraden, värna om miljön, djurskydd, integration, utanförskap och främja innovationer. Regeringen har vidare gett den nya Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att bland annat stödja små och medelstora företags möjligheter att delta i offentlig upphandling.

Så sent som förra veckan deklarerade LO att de ska verka för att regeringen utformar en handlingsplan för offentlig upphandling av innovationer.

På Svenskt Näringslivs lista över prioriterade frågor står det svenska innovationsklimatet. Så som både regeringen och LO har konstaterat fungerar den offentliga upphandlingen i dag tyvärr inte innovationsfrämjande. Detta eftersom våra upphandlande myndigheter stat, kommuner och landsting inte ser potentialen i innovativa, ofta små, företag.

Vi anser att det är viktigt att utnyttja de förutsättningar som finns för att utveckla den offentliga sektorns effektivitet och samtidigt stärka de innovativa företagens konkurrenskraft. Det finns en risk för teknologieftersläpning inom offentlig sektor eftersom många upphandlingar inte ger innovativa företag tillräckliga möjligheter att offerera och sälja nya lösningar. En sådan teknologieftersläpning är till nackdel för utvecklingen inom den offentliga sektorn.

Samtidigt är skillnaderna i incitament till innovationsarbete mellan privat och offentlig sektor ofördelaktigt för de företag som främst säljer varor och tjänster till offentlig sektor. Mera innovationsvänlig upphandling och upphandlingar av innovationer skulle kunna stärka svenska företags konkurrensförutsättningar på en global marknad. Men detta kräver inte politisk retorik från regeringen eller LO utan en förståelse för hur ett litet innovativt företag fungerar.

Varför ser vi då så få innovationsupphandlingar i Sverige? Svaret är att det beror på i korthet två faktorer – myndigheternas rädsla för risker och förfrågningsunderlag som innehåller allt för många och detaljerade ska-krav och som därmed gör det svårt för små innovativa företag att lämna in anbud som bygger på nya lösningar. Om de upphandlande myndigheterna alltid ska ställa en cocktail av många olika krav på företagen redan i förfrågningsunderlaget så kommer vi inte få några innovativa småföretag som levererar nya bättre lösningar till offentlig sektor.

Det är viktigt att politiker och tjänstemän kommer till insikt om vilka konsekvenser kraven som ställs får. Vill man åstadkomma nya lösningar till myndigheten, nya innovativa företag som kan växa och anställa och ett bra dialogklimat mellan myndigheten och företagen där båda parter gynnas måste man tänka efter innan man uppställer andra politiska mål med upphandlingen.

Ställ gärna krav men se till att de är relevanta och går att uppfylla för ett litet innovativt företag som kan ges möjlighet att växa på en global marknad och bli morgondagens arbetsgivare för våra ungdomar.

ellenheldahlpuff3515Ellen Hausel Heldahl
Projektledare
Svenskt Näringsliv i samverkan med medlemsorganisationerna