Högerpopulisterna på frammarsch i hela EU

Sd växer. Sverige följer därmed EU-trenden där högerpopulistiska partier surfar på en främlingsfientlig våg.

Förra veckan gav hon pappa sparken.

Marine Le Pen heter ledaren för det främlingsfientliga partiet Nationella fronten i Frankrike.

Precis som många andra ledare för högerpopulistiska partier i Europa har hon gjort allt för att tvätta bort rasiststämpeln. I det franska fallet slängdes partiets grundare, Jean-Marie Le Pen, ut och det var dottern som höll i yxan.

Pappans uttalande om att nazisternas koncentrationsläger endast var en detalj i historien, i kombination med hans hatiska inställning till judar, blev för mycket för ett parti som siktar på att ta över makten i Frankrike.

Även om det är långt kvar till valet 2017 kan man konstatera att det är Nationella fronten som har starkast stöd i Frankrike just nu.

Partiet har mest stöd på lokalnivå men lyckas inte lika bra i nationella val, vilket hänger ihop med att landet har ett majoritetsvalsystem som försvårar för partier som inte anses rumsrena.

– Däremot har partiet lyckats få upp sina frågor på agendan, som migrationen, vilket innebär att de har färgat den politiska debatten i landet, säger Carina Gunnarson, statsvetare vid Uppsala universitet och expert på fransk politik.

Traditionellt har partiet haft sitt starkaste stöd i framför allt södra Frankrike och bland arbetarklassväljare.

– Kärnväljarna är dessutom starkt främlingsfientlig, men det håller på att ske en förändring. Partiet får nu ett starkare stöd även i städerna och har gjort inbrytningar i nordvästra Frankrike, säger Carina Gunnarson.

De nya väljarna är ofta EU-kritiker som är missnöjda med de andra partierna. Förtroendet för de styrande socialdemokraterna är lågt samtidigt som högeroppositionen inte lyckats formera sig. Att många dessutom nostalgiskt blickar tillbaka på ett Frankrike som spelade en större global roll har också varit en bra grogrund för partiet.

I Storbritannien har populistiska Ukip – United Kingdom Independence Party – seglat fram. Till skillnad från Nationella fronten har partiet inte sin grund i främlingsfientlighet utan i EU-kritik.

Den typiska Ukip-väljaren är en man över 55 år som jobbar inom försvaret, polisen eller transportsektorn och anser att migrations- och asylpolitik är den viktigaste politiska frågan, enligt en brittisk Yougov-undersökning.

Inför brittiska valet i maj i år tippades Ukip gå starkt framåt. Partiet har lyckats spela på de stämningar som har uppstått då de sociala klyftorna i landet vuxit. Bostadsbristen har tilltagit och den offentliga sektorn har varit underfinansierad. Det har skett samtidigt som landet tagit emot fler EU-migranter. Efter EU-utvidgningen 2004 kom under kort tid en miljon migranter från andra EU-länder.

Trots det uteblev valframgångarna. Partiet fick 12,5 procent av rösterna. Till viss del beror det på det brittiska valsystemet som missgynnar partier med svag lokal förankring. Men det konservativa Torypartiets allt hårdare migrationsutspel och EU-kritik tros också ha haft betydelse.

– Premiärminister David Cameron har spelat på dessa rädslor och sagt att han är beredd att ta till hårdare tag, säger Lena Karlsson, Utrikespolitiska institutets expert på brittisk politik.

Den brittiska statsvetaren Simon Usherwood, University of Surrey, säger att en del av Ukips framgångar bygger på att de jobbar hårt med att framställa sig som rumsrena och försöker tvätta bort stämpeln som ett xenofobiskt – främlingsfientligt – parti. Samtidigt vill partiet minska invandringen och har lockat till sig rasistiska väljare.

Även i Nederländerna, Ungern och Finland har högerpopulistiska partier fått ett större inflytande. Men det är inte bara högern som gått fram. I Grekland och Spanien har nya vänsterpartier vuxit fram.

Sedan krisen bröt ut 2008 har den politiska kartan i Europa ritats om. I flera länder har de etablerade politiska partierna tappat mark samtidigt som nya partier – både till vänster och höger – vuxit fram.

Simon Usherwood säger att om till exempel ett parti långt till höger eller vänster får makten i ett land så flyttas visserligen den politiska balanspunkten men det behöver inte leda till stora förändringar av ländernas politik.

– Möjligheten att föra en radikal vänster- eller högerpolitik är starkt begränsad.
Radikala partier kan visserligen vinna makten men de är bundna av internationella åtaganden, särskilt inom EU. Priset för att förändra politiken blir då för högt, säger Simon Usherwood.