Allt fler fortsätter att arbeta efter 65-årsdagen, även i en del tunga LO-jobb. Piskan i form av sänkta pensioner är en orsak – men det finns också morötter.

På mindre än tio år har antalet svenskar som arbetar efter att de fyllt 65 år mer än fördubblats.
Det är inte unikt – en liknande trend syns även i andra länder. Men i Sverige går utvecklingen mycket snabbt, och den har särskilda orsaker.

En grundläggande förändring skedde 2001, då lagen om anställningsskydd kom att omfatta anställda upp till 67 års ålder i stället för 65 år. Förändringen fick fullt genomslag 2003, då de sista kollektivavtalen med ”avgångsskyldighet” vid 65 år löpte ut.

Ole Settergren, analyschef vid Pensionsmyndigheten, tror att rätten att arbeta efter 65 har spelat stor roll.

– En annan förklaring till att fler äldre jobbar är det allmänna pensionssystemet. Där piskan är sänkta pensioner om vi inte parerar ökande medellivslängd med att arbeta längre, moroten att fortsatt arbete lönar sig. Det har precis den effekt politikerna hoppades på.

Men utvecklingen mot fler arbetande i åldrarna 65–74 år beror också på att den här gruppens sammansättning förändras: Fler och fler har lång utbildning.

Undersökningar har visat att personer med högst nioårig grundskola är svaga på arbetsmarknaden. De har dessutom sämre hälsa och kortare livslängd än personer med gymnasieutbildning och högskoleutbildning. Men att man har enbart grundskoleutbildning blir allt ovanligare. Också bland de äldre har de flesta nu gymnasieutbildning, och en växande andel dessutom högskoleutbildning. Högskoleutbildade har länge varit överrepresenterade bland dem som arbetar efter sin 65-årsdag.

– Typiskt sett är den som arbetar högt upp i åldrarna professor, eller i alla fall akademiker, säger Stefan Oscarson vid socialdepartementet.

Även företagare arbetar länge. Bland 65–74-åringar som fortfarande arbetar är drygt 40 procent egenföretagare, mot bara 7 procent bland alla som arbetar, enligt en rapport från SCB.

Det rimmar väl med annan statistik, som visar att de 65-plussare som arbetar har större inflytande över sitt arbete och kan påverka sina arbetstider mer än unga anställda.

En spridd uppfattning är att anställda i tunga LO-yrken slutar jobba tidigt, redan kring 60 års ålder. Men den bilden behöver nyanseras. Det visar en studie som Petter Odmark, analyschef vid Socialdepartementet, har gjort av 30 stora yrkesgrupper. Petter Odmark undersökte hur många av dem som arbetade vid 55 års ålder som fortfarande jobbade när de hade fyllt 64 år.

– Vid sidan av hälso- och sjukvårdsspecialister var fordonsförare och byggnadsarbetare de grupper som höll sig kvar i arbetslivet i högst utsträckning av alla, säger Petter Odmark.

Omvänt är mäklare och säljare en grupp som i hög grad lämnar arbetslivet mellan 55 och 64 år.

– Anställda i bank- och finanssektorn slutar ofta arbeta väldigt tidigt, säger Stefan Oscarson. Orsaken är att de har råd. I många fall köps de ut när de är 60 eller tidigare.

Mycket fler män än kvinnor fortsätter att arbeta efter 65.  Ett skäl är att mäns självkänsla är rotad i arbetet i högre grad än kvinnors, tror Ole Settergren. Petter Odmark lägger till en annan förklaring:

– Kvinnor väljer i hög grad att gå i pension när deras partner gör det. Och det är vanligare att kvinnor lever med en äldre partner.

arbefter65_3315

 

LÄS OCKSÅ:

För Karl-Ivar Litz, 70 år, handlar arbetet mer om lust än tvång

Den som jobbar gynnas på två sätt