Hushållsjobb vanligaste arbetet

Ingen vet exakt hur många de är men FN-organet ILO gissar på 53 miljoner. Hushållsanställda är en av världens största yrkesgrupp och i dag är det deras världsdag.

Nästan hälften jobbar 365 dagar om året, miljoner arbetar mellan 13 och 15 timmar per dag till en månadslön på 23 dollar.

ElisabethTangDet är tuffa villkor som Elizabeth Tang, generalsekreterare för International Domestic Workers Federation (IDWF), beskriver då hon berättar om hushållsarbetarnas villkor runt om i världen.

I dag, på hushållsarbetarnas världsdag, var hon en av talarna på ett seminarium i Stockholm som anordnades av den fackliga biståndsorganisationen Union to Union, Kommunal och Palmecentret.

Elizabeth Tang säger att det är svår grupp att organisera.

– Många saknar dokument och vill inte synas för myndigheterna. De är rädda att bli av med sina jobb eller tvingas lämna landet, sa hon.

Hur många som jobbar i andras hem vet ingen. ILO uppskattar att det är kring 53 miljoner, andra uppskattningar är att det kan vara upp till 100 miljoner. Åtta av tio är kvinnor, hälften är migranter och 12 miljoner är barn.

Kommunals ordförande Anneli Nordström, som också deltog i seminariet, beskrev det som att många av de som jobbar i andra hem är utelämnade till arbetsgivarnas goda vilja. Misshandel, sexuellt utnyttjande och slavliknande arbetsvillkor förekommer.

annelienordstrom– Särskilt papperslösa utlämnas till arbetsgivarnas goda vilja. Många får inte betat i pengar utan bara mat och husrum. De utsätts ofta för misshandel och sexuellt utnyttjande, sa Anneli Nordström.

Kommunals ordförande var kritisk till Sverige inte är ett av de 20-länderna som skrivit under ILO-konventionen 189 som antogs på dagen för fyra år sedan. Konventionen ger hushållsanställda rätt till minimilön och rätt att organisera sig.

Villkoren för hushållsanställda ser annorlunda ut i Sverige än i Gulfstaterna, Indien eller andra länder där hemhjälp är vanlig.

– Sverige är ett av de få länder som har kollektivavtal för hushållsarbetare, sa Anneli Nordström.

Oscar Ernerot, på LO, sa att han också har svårt att förstå varför inte den svenska regeringen inte skrivit under ILO-konventionen. En underskrift skulle troligen inte förändra arbetsvillkoren i Sverige så mycket, där det redan finns ett kollektivavtal för hushållsanställda.

– Men däremot skulle den få ett signalvärde. Om vi skrev under och det skulle vi kunna använda i vår argumentation för att påverka andra länder att också skriva under, säger Oscar Ernerot.

Erik Larsson
08-725 52 11 @Erik_Larsson

Kommentera den här artikeln