En chef på Nordea hävdar att Svenskt Näringsliv har en inställning som är ”extremt farlig för svenska företag” då arbetsgivarna kritiserar kravet att företag i framtiden ska presentera hållbarhetsrapporter.

– Mer byråkrati och högre kostnader för svenska företag, varnar Svenskt Näringsliv för.

Arbetsgivarorganisationen dömer ut regeringens förslag att gå längre än EU i sina krav på att svenska företag från och med 2017 ska rapporter om sina riktlinjer för miljö- och sociala frågor.

I sitt remissvar till regeringen skriver Svenskt Näringsliv att företagens CSR-arbete kan påverkas.

– Det är ytterst företagens ägare som bestämmer hur det sociala arbetet ska bedrivas. Risken är att företagen tvingas använda en modell för rapportering som inte är anpassad till CSR-arbetet i företaget, säger Claes Norberg i ett pressmeddelande.

Det är dock inte alla inom näringslivet som håller med om tuffare rapporteringskrav är något negativt.

Sasja Beslik, chef för Nordeas kapitalförvaltnings ansvarsfulla investeringar, tycker att utförligare rapporter är bra. I en artikel i Svenska Dagbladet säger han att Svenskt Näringslivs kritik ”tyder på en fullständig brist på verklighetsförankring” och betecknar deras inställning som ”extremt farlig för svenska företag”.

– Vi befinner oss i en verklighet där svenska företag har förlorat miljarder på att inte ta ansvar, säger han till tidningen och tar Telia, Stora Enso, SCA som exempel – företag som varit inblandade i olika skandaler.

Enligt Sasja Beslik är det bra med tuffare rapporteringskrav eftersom finanssektorns risk att fatta felaktiga investeringsbeslut minskar.

Det var i oktober förra året så antogs ett EU-direktiv (2014/95/EU) som innebär att företag från och med 2017 måste komma med en årlig rapport om sitt hållbarhetsarbete. EU-kravet håller nu på att omvandlas till svensk lag.

Arbetsgivarorganisationen är kritisk till hur regeringen införlivar lagstiftningen.

Enligt de miniminivåer som EU-direktivet kräver skulle endast 100 företag beröras.

Den svenska regeringen har dock utformat ett lagförslag som innebär att cirka 2000 bolag kan beröras och varje bolag beräknas få en merkostnad på 40 000 kronor för rapporteringen.

I EU-direktivet står det att bolag med minst 500 anställda ska göra en hållbarhetsrapportering, men enligt det lagförslag som diskuteras har den gränsen i Sverige flyttats till 250.

Skälet är att regeringen vill göra det tydligare för konsumenter och investerare att granska företaget samt få en större fokus på miljöfrågor.

I rapporten ska det anges vilken policy företagen har i miljö, sociala förhållanden samt i respekten för mänskliga rättigheter och vad de gör för att arbeta mot korruption.

Hållbarhetsrapporteringen ska göras antingen i bolagets årsredovisning eller i en separat rapport. I våra grannländer Norge och Danmark finns redan krav på en sådan rapportering.

Förslaget innefattar också ett krav på att cirka 100 företag även ska rapportera om sin mångfaldspolicy. I dag är endast 5 procent av styrelseordförandena i stora aktiebolag kvinnor.

De nya reglerna ska införas i juli nästa år men kommer i praktiken att gälla från och med 2017.

LO har inte tagit ställning till regeringens lagförslag.