Premiepensionen bidrar till att svenskarna får högre pensioner totalt. Den slutsatsen drar Mats Öberg, chef för Pensionsmyndighetens fondenhet, efter ännu ett år då premiepensionerna ökat kraftigt i värde.

När Pensionsmyndigheten i dag, torsdag, publicerar sin årsrapport om premiepensionerna har det gått 20 år sedan premiepensionssystemet infördes.

Under de åren har spararnas pengar ökat i värde med i snitt 6,4 procent per år.

– 20 år är rätt lång tid, säger Mats Öberg, chef för Pensionsmyndighetens fondenhet. Visserligen placerades pengarna i fonder först år 2000, så den värdeutveckling vi ser speglar aktiemarknadens utveckling under 15 år. Men jag tycker ändå vi får vara nöjda med det tillskott premiepensionen ger.

Förhoppningen när det nya pensionssystemet infördes på 1990-talet var att svenskens totala pension skulle bli högre om en del av den, premiepensionen, sparades i fonder. Med tanke på hur värdeutvecklingen har varit anser Mats Öberg att den förhoppningen visat sig rimlig.

– 6,4 procents värdeutveckling per år mot 2,5 procent för inkomstpensionen, det är en våldsamt stor skillnad.

En viktig faktor bakom den goda utvecklingen för landets 6,9 miljoner premiepensionssparare är att den statliga, förvalda fonden för dem som inte vill välja fonder själva har lyckats så bra. Pengarna i den statliga fonden, som kallas AP7Såfa, ökade i värde med 29,1 procent 2014, att jämföra med 20,7 procent för den genomsnittliga spararen.

Den statliga fonden har funnits i knappt fem år med sin nuvarande offensiva, riskbenägna förvaltning. Den innebär dels att det mesta av spararens pengar placeras i aktier (hundra procent till dess att man fyllt 55 år, därefter något mindre). Dels att effekten av en uppgång på aktiemarknaden förstärks genom ett slags hävstångsteknik.

– Man ska komma ihåg att klimatet har varit väldigt gynnsamt för den sortens förvaltning de senaste åren, säger Mats Öberg. Den är jättebra när börserna går upp generellt. Omvänt blir nedgången större än för andra fonder när det vänder nedåt.

Då en allt större del av spararna avstår från att välja fonder själva får framgångar för den statliga fonden, som nu förvaltar en tredjedel av premiepensionskapitalet, stor effekt på avkastningen i systemet som helhet.

2014 hade 55 procent av spararna en egen ”portfölj”, 45 procent litade på AP7Såfa. Men även bland de sparare som inte har förtroende för den statliga fonden tycker många att det är svårt att välja fonder själva, och var femte tar därför hjälp av olika förvaltningsföretag.

Enstaka sådana företag har levererat hyfsad avkastning, men som helhet har förvaltningsföretagen lyckats sämre än de sparare som knåpar ihop en fondportfölj själva. Och mycket sämre än AP7Såfa, som ju är alternativet om man inte vill välja fonder på egen hand.

– Det är absolut ett klokt råd att inte anlita förvaltningsföretag för sin premiepension, säger Mats Öberg.

Bland dem som placerar sina pensionspengar själva har aktiviteten, mätt som antal fondbyten, minskat med hela 40 procent under 2014. Det beror av allt att döma på att spararna sedan februari 2014 måste ha en så kallad e-legitimation för att byta fonder.

Till de politiska problemen med premiepensionen hör att den skapar skillnader mellan människor. Två personer med lika stor inkomst kan få väldigt olika pension beroende på hur de har valt. I slutet av 2014 hade ett tiotal lyckosamma sparare över en miljon kronor på premiepensionskontot. Den genomsnittliga spararen hade 122 600 kronor.