Klicka för större bild

Allt fler går till jobbet trots att de borde sjukskriva sig och stanna hemma. Det är människor som jobbar med människor som står för högsta sjuknärvaron, visar den största arbetsmiljöundersökningen i Sverige.

Andelen svenskar som går till jobbet trots att de är sjuka har ökat med sex procentenheter sedan 2010, enligt den rikstäckande arbetsmiljöundersökningen som görs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Arbetsmiljöverket vartannat år.

Det innebär att över två miljoner arbetstagare – 54 procent av kvinnorna och 46 procent av männen – går till jobbet minst två gånger om året trots att de borde stannat hemma i stället.

En ökning med sex procentenheter låter kanske inte så farligt, men i verkligheten motsvarar det ett gigantiskt antal fler arbetstagare – minst en kvarts miljon – som går till jobbet fast de är sjuka.

Det är främst unga kvinnor i skolan samt inom vård och omsorg som står för ökningen av sjuknärvaron i arbetslivet under de senaste åren.

Det finns väldigt lite forskning om orsakerna till sjuknärvaron, framförallt om varför den är betydligt högre inom yrken med mycket kontakt med andra människor, exempelvis elever och patienter. Men nu finns en ännu opublicerad svensk-norsk studie som kartlägger och jämför mönstren bakom sjuknärvaron i båda länderna.

Något förenklat visar studien att norrmännen går till jobbet när de är sjuka för att de tycker om sitt jobb, medan svenskarna gör det av ekonomiska skäl. Norrmännen tycker att det är viktigt att upprätthålla kontakten med arbetskamraterna och att det är bra för hälsan att gå till jobbet. Svenskarna däremot uppger att de helt enkelt inte har råd med en karensdag plus löneavdrag under de övriga sjukdagarna.aronssoncitat

– Sjuknärvaron är ungefär lika hög i Sverige och Norge, men när det gäller orsaker skiljer det sig kraftigt mellan de båda länderna, säger Gunnar Aronsson, som är professor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom den svensk-norska studien.

Exempelvis uppger 17 procent av norrmännen och bara 4 procent av svenskarna att det är bra för hälsan att gå till jobbet. 26 procent av norrmännen som går till jobbet trots att de är sjuka gör det för att upprätthålla kontakten med arbetskamraterna, men i Sverige uppger bara 11 procent samma skäl.

Drygt hälften av norrmännen motiverar sin sjuknärvaro med att de tycker om sitt arbete, mot unge­fär en tredjedel av svenskarna. I Norge är det alltså mer positiva orsaker som gör att man inte stannar hemma när man är sjuk.

– Detta säger något om klimatet på arbetsplatserna. Norges arbetsplatser är betydligt mer ”sjukdomstoleranta” än svenska. Alla måste inte prestera hundra procent hela tiden.

Å andra sidan är det vanskligt med internationella jämförelser, eftersom sjuknärvaron mäts på olika sätt i olika länder. Och det finns stora skillnader mellan trygghetssystemen i olika länder, påpekar Gunnar Aronsson.

I Norge existerar exempelvis ingen karensdag, och man får full ersättning när man är sjuk. I andra länder får man ingen alls eller väldigt liten ersättning.

Som Arbetet skrivit tidigare ligger Sverige bra till internationellt sett, vilket beror på att vi har ett jämförelsevis ganska hyfsat ersättningssystem.

–  I vissa länder får man sparken när man blir sjuk. I sådana länder är man inte heller intresserad av att ta reda på hur det ligger till med sjuknärvaron.

Det finns heller ingen forskning om kopplingen mellan sjuknärvaro och arbetslöshet. Däremot finns flera studier om sambandet mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro som två sidor av samma mynt – ohälsan.

– Grupper med dålig ekonomi tvingas välja närvaro framför frånvaro. Men man glömmer bort att båda har sin grund i folks ohälsa, och att dagens sjuknärvaro är morgondagens sjukfrånvaro.

Bland grupper med dålig ekonomi kan sjuknärvaro vara ett bättre mått på ohälsa än sjukfrånvaro, menar en del forskare. Också Aronsson anser att sjukfrånvaron är ett dåligt mått på hur de här grupperna mår.

–  Tittar man på grupper med hög sjuknärvaro kan man se att hälsan försämras markant genom åren jämfört med grupper med låg sjuknär­varo.

Gunnar Aronsson delar upp personer med hög sjuknärvaro i tre grupper: yrken med låga löner, personer med otrygga anställningar och högutbildade med specialkompe­tens, som kan vara svåra att ersätta.

”Oersättligheten” kan även gälla så kallade relationsarbeten inom vård, skola och omsorg, som alltid legat högt i undersökningarna.

– Det hänger ihop med någon sorts moralisk förpliktelse. Man har svårt att lämna barn, äldre eller sjuka i sticket, säger Gunnar Aronsson.

 

Läs också: