Storbankerna är börsens vinstmaskiner

Bankerna står för en växande andel av börsbolagens vinster. Bland börsens sex vinstrikaste företag återfinns samtliga fyra storbanker.

Arbetet har gjort en unik sammanställning av resultaten i de 24 största bolagen på Stockholmsbörsen. Den visar att de fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – förra året gjorde en sammanlagd vinst på dryga 81 miljarder kronor. Det är den högsta noteringen någonsin och en fördubbling jämfört med för tio år sedan. Samtidigt redovisar de tjugo största icke-finansiella bolagen vinster på knappa 106 miljarder kronor under 2014.

Det innebär att bankerna står för hela 43,4 procent av storbolagens vinster. Arbetets kartläggning som sträcker sig tillbaka till 2004 visar att bankernas andel har ökat kontinuerligt under de senaste fyra åren. Före finanskrisen stod storbankerna för ungefär en tredjedel av storbolagens samlade vinster.

– Vi har fått en tudelad ekonomi i Sverige. Vissa delar upplever glansdagar. Medan klassisk produktion av varor går trögt, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

Han är kritisk till den höga lönsamheten i banksektorn.

– Bankerna har hållits under armarna av den offentliga sektorn. Både direkt genom garantiprogrammen, och indirekt genom att de under denna skakiga period haft stor nytta av att svenska staten står som implicit garant. Det är provocerande att en sektor som lever på att ha en stabil stat i ryggen redovisar så stora privata vinster, fortsätter Torbjörn Hållö.

Han hävdar vidare att sänkningarna av bolagsskatten ytterligare bidragit till att gynna bankerna.

Professorn i finansiell ekonomi Peter Englund har dock en annan syn på utvecklingen.

– Problemet är inte bankernas höga lönsamhet, utan snarare bristen på lönsamhet i andra sektorer. Det råder brist på lönsamma investeringsobjekt i övrigt. Många traditionella storföretag är utsatta för hård konkurrens och påverkas av det höga kostnadsläget, säger Peter Englund.

Han anser att de höga vinsterna är ett resultat av att svenska banker är välskötta.

– I ett internationellt perspektiv är de välkapitaliserade, vilket ger dem låga upplåningskostnader. De har dessutom låga driftskostnader. Dessa faktorer tillsammans förklarar den höga lönsamheten. Bortsett från Swedbank gjorde de heller inga stora förluster under finanskrisen, säger Peter Englund.

Men han ser även andra bidragande orsaker till bankernas vinster.

– Konkurrensen brister på bolånemarknaden. Man skulle kunna önska sig hårdare priskonkurrens, men det råder lite av oligopol som gör att bankerna kan hålla uppe marginalerna. Sedan gynnas de av de statliga garantierna, fortsätter Peter Englund.

Bristen på konkurrens är även något som Torbjörn Hållö pekar på.

– Bankerna utgör en mellanhand mellan Riksbanken och de privata företagen. Men mellanhanden har kommit att ta en allt större del av kakan när centralbanken har sänkt räntan, säger Torbjörn Hållö.

Han hävdar att bankernas inriktning på privatkunder kan öka sårbarheten i den svenska ekonomin.

– Deras affärsmodell bygger på att gödsla med pengar över privata bostadsköpare. Något som bidrar till att driva på utvecklingen mot högre bostadspriser. Samtidigt vet vi att utlåning till produktiv verksamhet minskar som andel av deras verksamhet, säger Torbjörn Hållö.