emma

– Många som har lönebidrag vill inte prata om det. Man ska helst klara att fixa ett jobb på egen hand, säger Emma Lundberg.

 

Arbetsförmedlingen har lyssnat på varningarna om fusk och överutnyttjande. Nu granskas bidragen till löner i taxibranschen.

– Det var på tiden, tycker Emma Lundberg, ordförande i Transports taxisektion i Stockholm.

Facket, och ofta även arbetsgivarna, ser problem i fler branscher. Städbranschen, hotell- och restaurang, detaljhandel och lager är några exempel. Nästan hälften av alla bidrag går till tio låglöneyrken.

–  Vi kommer att granska fler branscher, säger Eva-Lena Edberg, chef på Arbetsförmedlingens enhet för programutbetalningar.

Taxiförare är inte ett av de tio yrkena i topp.  Det beror på att branschen är liten. Andelen taxichaufförer med bidrag till lönen blir ändå hög.

2013 tog Arbetsförmedlingen 3 143 beslut om bidrag till taxichaufförers löner. Under de första nio månaderna 2014 togs ytterligare 2 418 beslut. Trenden pekar mot en liten ökning under hela 2014 jämfört med året innan.

På två år togs minst 6 000 beslut om bidrag till löner i en bransch med 18 000 chaufförer, enligt Statistiska centralbyrån. Samtidigt ska man ha klart för sig att besluten är tidsbegränsade. Flera beslut på ett år kan gälla samma person.

Arbetsförmedlingen har ”identifierat ett antal områden och branscher” att hålla ögonen på.

– En av dessa branscher är taxibranschen. Där har vi identifierat problem genom egna riskbedömningar. Vi har också under en lägre period fått in signaler om fusk och överutnyttjande från externa källor, berättar Eva-Lena Edberg.

Granskningen omfattar alla sorters bidrag både till långtidsarbetslösa och funktionsnedsatta. Arbetet tar drygt ett halvår och beräknas vara klart till sommaren.

Taxiförbundets kommunikationschef Claudio Skubla välkomnar granskningen.

– En myndighet som ska förmedla resurser för att hjälpa folk till arbete, måste hålla koll på att pengarna används på rätt sätt. Det borde vara självklart att man inte bara delar ut pengar, anser han.

Taxiförbundet har utbildat Arbetsförmedlingens handläggare både lokalt och centralt om taxibranschen. Transport har regelbundna kontakter med förmedlingen.

– Vi har varit tydliga under många samtal med Arbetsförmedlingen både lokalt och centralt. Bidrag till taxinäringen i alla former är av ondo. Jag tror att vi är eniga med alla branschföreträdare om det, säger Lennart Sköld, taxi-ombudsman på Transports huvudkontor.

Samtidigt konstaterar han att arbetsförmedlarna har andra utgångspunkter.

– De behöver inte väga in våra synpunkter i sina beslut. Det är inte deras uppdrag. De ska få ut människor i åtgärder som på sikt kan leda till stadigvarande jobb.

Saied Tagavi är klubbordförande på Taxi Stockholm och aktiv i taxisektionen i Storstockholm. Han ser många nyanlända flyktingar som hamnar bakom ratten med lönebidrag alldeles för snabbt.

– Många hittar inte. De klarar inte språket. De har inget att sätta emot sina arbetsgivare. De känner inte till reglerna och ställer upp på vad som helst.

Han jämför New York med 10 000 taxibilar på tio miljoner invånare med Stockholms två miljoner invånare och 8 000 bilar. Emma Lundberg är inne på samma linje. Bidragen till löner leder till lönedumpning.

– Det är det allvarligaste. Taximarknaden i Stockholm är redan överetablerad. Det finns ingen marknad för fler bilar, anser hon.

8 300 bidragsbeslut på tre år

taxi

• Nästan 8 300 nya beslut om bidrag till löner i taxibranschen på knappt tre år. Så ser statistiken ut för alla olika sorters bidrag.
• Statistiska centralbyrån räknar med att det finns 18 000 taxichaufförer, Transport räknar med minst 15 000 och Taxiförbundet uppskattar antalet till mellan 21 000 och 35 000.
• Totalt kostar bidragen till löner, inklusive nystartsjobb, drygt 20 miljarder om året. Då är alla yrken inräknade. Summan har nästan fördubblats under 2000-talet.