Bäst i test hittills: Jämställdhetspotter

Av LO-förbundens försök att utjämna löneskillnaden mellan kvinnor och män har jämställdhetspotten 2007 troligen haft störst effekt. Och väckt mest ilska.

De senaste 20 åren har löneskillnaden mellan män och kvinnor minskat, fast långsamt. Bland arbetare gick det faktiskt åt fel håll åren 1995–2001. Klyftan mellan könen växte.

Perioden 2007–2009 skiljer tvärtom ut sig genom att utjämningen mellan könen tycktes skjuta fart. Just de åren tog LO och LO-förbunden nya grepp för mer jämställda löner.

De flesta LO-förbunden använde sig av en särskild jämställdhetspott i avtalsrörelsen 2007 (se förklaring här intill). Men LO-förbunden inom industrin var upprörda: De ansåg att jämställdhetspotten inte skulle hjälpa lågavlönade kvinnor inom mansdominerade områden. I stället satsade industriförbunden (utom Pappers) på att höja avtalens lägsta löner, vilket i praktiken borde gynna kvinnor mest.

I senare avtalsrörelser har LO-förbunden i stället gjort mer generella låglönesatsningar. Vilken effekt de här strategierna har haft är svårbe­dömt, men Konjunkturinstitutet har funnit att jämställdhetspott och låglönesatsning bidrog till att lönegapet mellan könen minskade påtagligt mellan 2006 och 2007, och i viss mån mellan 2007 och 2008.

Också enligt LO:s årliga lönerapporter fick jämställdhetspotterna och låglönesatsningen 2007–2009 effekt: De här åren ökade LO-kvinnorna sin lön med 12,6 procent, LO-männen med 11,4 procent.

Kommunal värderar jämställdhetspotten minst lika högt. Den ”medförde att Kommunals relativlönegap till verkstadsarbetare minskade kraftigt”, summerar Kommunal i en rapport inför förbundets kongress i maj 2013.

ulrikalorentzi– Av de satsningar för jämställda löner som LO och LO-förbunden gjort genom åren är jämställdhets­potten 2007 det som haft mest effekt, säger Ulrika Lorentzi, utredare vid Kommunal.

Om 2007–2009 var relativt goda år för lönerna i kvinnodominera­de LO-jobb har det gått mindre bra sedan dess. 2010–2012 ökade LO-männens löner faktiskt mer (7,4 procent) än LO-kvinnornas (6,9 procent), enligt LO:s lönerapport 2013.

Men utvecklingen beror inte bara på fackens val av strategi.

– När vi tillämpade jämställdhetspott 2007 rådde goda tider, påminner Mats Larsson, utredare på LO. Det fanns mycket mer pengar att fördela.

2010–2011, de osäkra åren efter finanskrisen, var utrymmet för löneökningar  litet, och lönerna ökade i stort sett lika mycket för kvinnor och män.

IF Metall har inte gjort någon egen utvärdering av hur förbundets låglönesatsningar har påverkat de kvinnliga medlemmarnas löner.

ericasjolander– Finanskrisen, som innebar att många unga försvann från industrin, stör utvecklingen och gör jämförelser över tid väldigt svåra, säger IF Metalls utredningschef Erica Sjölander.

Med det sagt konstaterar hon att löneskillnaden mellan förbundets manliga och kvinnliga medlemmar inte har förändrats påtagligt de senaste åren.

IF Metalls kongress 2014 tog tydliga beslut om satsningar på att höja kvinnorna lönemässigt.

– Men då handlar det om att höja deras kompetens och utveckla deras arbeten. Vi tror att det är ett bättre verktyg för högre lön än att driva särskilda krav i avtalsrörelserna riktade mot kvinnor, säger Erica Sjölander.

 

Läs också:

Mårten Martos Nilsson
08-725 52 13

Kommentera den här artikeln