Åklagaren överklagar den friande domen i ambulansmålet i Göteborgs tingsrätt. Rätten friade nyligen Västra Götalandsregionen från arbetsmiljöbrott då en ambulanssjuksköterska körde in i en bergvägg efter ett nästan dygnslångt arbetspass.

Tingsrätten tog inte upp sakfrågan, det vill säga arbetsmiljöbrottet vållande till annans kroppsskada, utan ogillade åtalet enbart på grund av att åklagaren yrkat företagsbot.
En sådan bot kan bara krävas av en privat näringsverksamhet, resonerar tingsrätten som utgår från lagtexten i brottsbalken där företagsbot regleras.

– Jag sitter och filar på argumenten just nu, säger åklagare Kristina Persson till tidningen Vårdfokus.

Det hon menar är hur hon ska få hovrätten att gå på hennes linje att ambulansen är en näringsverksamhet. Åklagaren hänvisar också till ett pågående mål i Högsta Domstolen, HD, och kommer att begära att de båda fallen prövas samtidigt.

Målet som prövas i HD handlar om en elev i årskurs fem i en kommunal skola i Uddevalla som skadade sig med en borrmaskin under en slöjdlektion. Skolans rektor och slöjdläraren dömdes för arbetsmiljöbrott.

Men åklagarens talan om företagsbot mot arbetsgivaren, kommunen, ogillades. Precis av samma anledning som i ambulansmålet, det vill säga att verksamheten i en kommunal skola inte kan anses vara ”näringsverksamhet”, som det heter i brottsbalken.

Riksåklagaren vände sig till HD i oktober i år på begäran av arbetsmiljöåklagaren Lotten Loberg, som ansåg att det behövdes ett vägledande uttalande av högsta instans.

– Frågan om hur begreppen näringsverksamhet ska tolkas har inte varit central i något av de fall där Högsta Domstolen prövat reglerna om företagsbot, skriver riksåklagaren till domstolen.

Även Arbetsmiljöverket anser att ambulansdomen bör prövas i HD.

– Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att de anställda kan utföra sitt arbete utan att äventyra sin hälsa, eller till och med sina liv som i det här fallet, oavsett vilken typ av verksamhet det gäller, säger Mikael Syk, jurist vid Arbetsmiljöverket.

– Ingen arbetsgivare, offentlig eller privat, ska kunna åsidosätta sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.

Han påpekar också att det finns andra tingsrättsdomar där företagsbot utdöms mot offentliga arbetsgivare.

Företagsbot är i dag den vanligaste påföljden i arbetsmiljömål. Sedan kraven för att kunna döma ut till företagsbot sänktes 2006 har antalet företagsböter ökat mycket kraftigt, från enbart två fall år 2007 till 123 fall fyra år senare, visar Arbetsmiljöverkets sammanställning av avgjorda mål under senaste decenniet.

För brott som endast kan leda till dagsböter får åklagaren numera normalt inte väcka åtal, utan i stället föra talan om företagsbot. Företaget eller organisationen kan acceptera boten eller kräva att saken prövas i rättegång.

Företagsbot kan vara lägst femtusen kronor och högst tio miljoner kronor.