Sysselsättningen har ökat markant bland utrikes födda med hög utbildning. Mellan 2005 och 2013 ökade andelen högutbildade utrikesfödda som har jobb med 12,5 procentenheter.

– Det är förvånande att sysselsättningen har ökat så pass kraftigt under en period med hög invandring, framför allt som de högutbildade har fått jobb i nivå med sin utbildning. Födda utanför Europa är de enda som inte har minskat sin andel i riktigt kvalificerade högskoleyrken, säger Linda Pärlemo, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Mellan 2005 och 2013 ökade antalet personer med minst tre års utbildning på högskolenivå med nästan 330 000. Av dem var en tredjedel, drygt 100 000 personer, födda utanför Sverige.

Kvinnorna drar ifrån. 220 000 fler högutbildade kvinnor hade jobb 2013 än 2005 att jämföra med 116 000 fler män.

Jobben för högutbildade ökade med 340 000 mellan 2005 och 2013. Under samma period ökade det totala antalet jobb med drygt 280 000. Siffrorna visar ännu en gång att de högutbildade klarar sig bäst på arbetsmarknaden.

En av fyra på arbetsmarknaden hade minst tre års högskolestudier bakom sig 2013. Motsvarande siffra 2005 var en av fem.

Ökningen av antalet högutbildade utrikesfödda med jobb innebär att avståndet till de svenskfödda har krympt, men det finns fortfarande ett stort gap. 91 procent av de svenskfödda akademikerna var sysselsatta 2013 jämfört med 71 procent av de utrikesfödda.

Fler högutbildade svenskfödda har jobb i nivå med sin utbildning. Siffrorna är 81 procent för svenskfödda, 72 procent för födda i Europa och 62 procent för dem som är födda utanför Europa.

Statistiken ger en bild av hur det ser ut. Den säger inget om vad förändringen beror på. Siffrorna säger inte heller något om hur lång tid det tar för utrikesfödda att få jobb i Sverige.

– Det är ett angeläget område att gå vidare med, säger Linda Pärlemo.