Klicka för större bild

 

Staten investerar allt mindre i infrastruktur och ­försvar. Sedan 90-talet har investeringarna minskat med ­motsvarande 19 miljarder kronor årligen.

Arbetet har kartlagt utvecklingen för de offentliga investeringarna. Kartläggningen visar att det skett en påtaglig nedgång i den offentliga sektorns satsningar på vägar, järnvägar och offentliga byggnader. Framförallt är det staten som inte investerar lika mycket som tidigare. Under 90-talet gjorde staten årligen investeringar som i genomsnitt motsvarade 3 procent av ekonomin, mätt i form av BNP. Men under 2000-talet har nivån i stället landat på 2,5 procent, en minskning motsvarande 19 miljarder kronor om året.

ElinRynerKonjunkturinstitutet– Fallet beror delvis på att investeringarna i försvaret var högre tidigare. Sedan har infrastrukturinvesteringarna sjunkit under en längre period, säger Elin Ryner, ekonom på statliga Konjunkturinstitutet.

Samtidigt visar kommunsektorn en annan utveckling. Där har investeringarna stadigt ökat under de senaste nio åren. Enligt Elin Ryner är uppgången ett resultat av att investeringarna i kommunsektorn länge låg på låga nivåer.

– Det gjordes stora investeringar på 60- och 70-talen, då det byggdes kommunhus, badhus och skolor. Sedan har många kommuner låtit dessa vara, och vi har nu kommit till den punkt då många helt enkelt måste renovera. Sedan har en del kommuner också behövt bygga ut för att invånarna blivit fler, säger Elin Ryner.

Trots att regeringar av olika färger på senare år lanserat investeringssatsningar märks inget investeringslyft i statsbudgeten för nästa år. Enligt Finansdepartementets beräkningar kommer statens investeringar under mandatperioden bara att öka aningen snabbare än tillväxten. Det är alldeles för lite, anser LO-ekonomen Lars Ernsäter, som tror att offentliga satsningar kan vara ett medel för att få fart på ekonomin.

larsernsater– Det är alldeles klart att det behövs mer offentliga investeringar. Arbetskraften växer, vilket innebär att det behövs fler bostäder och förbättrad infrastruktur. Samtidigt är den allmänna investeringsutvecklingen svag trots de låga räntorna. Ökade offentliga investeringar skulle medföra följdinvesteringar i den privata sektorn, säger Lars Ernsäter.

Men ordföranden för Finanspolitiska rådet, John Hassler, håller inte med.investprognos

– Jag ser inga övertygande argument för att avsätta mer pengar till statliga investeringar i dagsläget. Offentliga sektorns finansiella sparande är för lågt, och ökade investeringar är därför inte motiverade som en konjunkturstimulans, säger John Hassler.

– Det är svårt att avgöra om de offentliga investeringarna allmänt är för låga. Vi är mer bekymrade över att det verkar finnas problem med inriktningen på investeringarna. De verkar inte hamna på rätt ställe. Innan vi börjar diskutera att ordentligt öka volymen så behöver vi se över prioriteringarna, fortsätter han.

En som anser att det investeras för lite är Klas Eklund, senioranalytiker på SEB.

– Staten har gnetat och sparat i många år. Till en del har det varit bra, men i praktiken har det inneburit att långsiktiga investeringar har fått stryka på foten, vilket är mindre bra, säger Klas Eklund.

Han hävdar att bristen på infrastrukturinvesteringar delvis beror på att besluten tas utifrån ofullständiga underlag som inte fullt ut tar med deras samhällsekonomiska betydelse.

klaseklund– Kalkylerna präglas av en kame­ral inställning att bara räkna med sådant man vet med säkerhet, vilket gör att långsiktiga positiva effekter på jobb och tillväxt faller bort, säger han.