Statliga bidrag till löner ger jobb åt fler med nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt minskar antalet vanliga anställningar. Det är en slutsats i en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Nikolay Angelov, en av rapportförfattarna, konstaterar att åtgärderna uppfyller målet att ge folk med nedsatt arbetsförmåga sysselsättning och inkomst.

– Samtidigt ser vi att färre har vanliga jobb utan subvention. Det tyder på att vissa skulle ha kunnat jobba utan bidrag, hos samma eller annan arbetsgivare, om de inte hade haft subventionen, säger han i ett pressmeddelande.

IFAU har granskat tre sorters statliga bidrag till löner till arbetsgivare som anställer folk med nedsatt arbetsförmåga. Det är lönebidrag samt skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare eller Samhall.

Bidragen har hjälpt folk till jobb. Fem år efter att den första anställningen med bidrag inleddes var andelen sysselsatta runt 26 procentenheter högre än den skulle ha varit annars.

Däremot minskade andelen människor med vanliga jobb utan bidrag till lönen med mellan sex och sju procentenheter. En anledning är att Arbetsförmedlingen lägger mindre krut på att hitta vanliga jobb till folk som har jobb med bidrag. En annan anledning är att de som får ett subventionerat jobb inte lägger lika mycket tid på att söka andra jobb.

Bidragen till löner är dyra. Detta i kombination med de negativa konsekvenserna för vanliga jobb gör att rapportförfattarna efterlyser en analys av kostnader och intäkter. Någon sådan går inte att göra, eftersom de saknas siffror om vad bidragen till löner har kostat.

Drygt 8 000 individer med subventionerade jobb ingår i undersökningen. Av dem hade sju av åtta ett jobb med lönebidrag. Alla bidrag som undersökts kräver att den arbetslösa har kodats som funktionshindrad av sin arbetsförmedlare. Rapportförfattarna misstänker att det inte bara är de mest behövande som får den koden.

– Enligt våra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerade anställningar om de inte hade deltagit, vilket tyder på att åtgärderna ges till delvis fel målgrupp, skriver de.

I en annan studie visar de att kön och ålder påverkar vilka som kodas som funktionsnedsatta och därmed kan få olika bidrag till lönen. Män kodas oftare än kvinnor och äldre oftare än yngre.