Martin Klepke webbledartopp

I dagens DN tar Jan Björklund bladet från munnen och säger vad han tycker borde vara Folkpartiets politiska mittpunkt.

Sänk lönerna och gör jobben än mer otrygga, menar han. Upphäv lagen om anställningsskydd och sluta upp med den moderatstyrda undfallenheten mot facken, är hans budskap.

Och många undrar nog: stöds verkligen denna aggressiva arbetsmarknadspolitik av Folkpartiets mer socialliberala falang?

Eller är det partiledarens sista kamp för överlevnad vi nu bevittnar?

Moderaterna har inte velat utmana facken, anser Jan Björklund.

Att sänka a-kassan drastiskt, att förlänga provanställningar till det dubbla, att göra det möjligt att stapla visstidsanställningar i så hög grad att de till och med bryter mot EU:s svaga anställningskrav är alltså att vara alltför undfallande mot facket och speciellt mot LO, enligt Jan Björklund.

Och allt är moderaternas fel som inte ville ta upp kampen ordentligt.

I Björklunds värld behövs i stället ännu lägre löner för dem som kommer in på arbetsmarknaden och dessutom måste lagen om anställningsskydd rivas upp så att kompetens i stället för anställningstid är avgörande.

Nu är det så att undantag för bevara nödvändig kompetens sedan länge redan finns i lagstiftningen och vad Björklund i realiteten kräver är en total nedmontering av lagen.

Dagens lagstiftning varken syftar till, eller fungerar så, att den utarmar kompetensen på svenska företag. I stället ger den ett litet men ändå ett visst anställningsskydd till dem som har det allra svårast att åter få ett jobb om de blir arbetslösa.

Den borgerliga terriermentalitet som lyfts fram i DN:s artikel har även tidigare kunnat märkas hos Jan Björklund och när nu alliansen har fallit ihop är det uppenbart att han försöker tävla med Annie Lööf om att profilera sig som den nya borgerlighetens fasta ankare.

Men han har ju ändå ett parti att företräda, ett parti som i en rad frågor traditionellt står för en betydligt mer humant och socialt inriktad linje än den han nu försöker mejsla fram som partiets stomme.

Därför är det ändå förvånande att Jan Björklund träder ut i media och förklarar att borgerlighetens kärnpunkt ska finnas i ett folkpartistiskt korståg mot trygga anställningar och mot rimliga löner och villkor.

Vad säger den socialliberala falangen inom Folkpartiet om Jan Björklunds utspel? Vad säger partiets före detta jämställdhetsminister Maria Arnholm? Vad säger partiets före detta EU-minister och främste demokratiförespråkare Birgitta Ohlsson?