Klicka för större bild

 

Flera offentliga bidrag till barnfamiljer har sakta gröpts ur ­under 2000-talet. Totalt handlar det om tio miljarder kronor som saknas jämfört med om stöden växt i takt med lönerna och ekonomin i övrigt.ekotabell

I nästa vecka kommer den nya regeringen att  lägga fram sin första budget. Inför presentationen har Arbetet kartlagt en del av de offentliga finanserna som länge gått kräftgång: transfereringarna till hushållen. Ersättningarna och bidragen som staten betalar ut – i form av pensioner, a-kassa, sjukpenning och annat – har ända sedan 90-talet krympt jämfört med ekonomin i övrigt. Omfattningen fortsatte att minska under det borgerliga maktinnehavet. Om första och andra halvan av 2000-talet jämförs så rör det sig om motsvarande 43 miljarder kronor årligen i minskat stöd till hushållen, jämfört med om ersättningarna och bidragen växt i samma takt som lönerna och tillväxten.

Inte oväntat står försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen och förändringarna i sjukförsäkringen för en stor del av nedgången. Framför allt de lägre sjuktalen har gjort att ohälsorelaterade ersättningar har fallit rejält i förhållande till ekonomin. Och arbetsmarknadsersättningarna befinner sig numera på samma nivå som i början av 2000-talet, trots att arbetslösheten är betydligt högre.

Mindre känt är att flera ersättningar och bidrag som går till barnfamiljer har hamnat på undantag. För medan utgifterna för föräldraförsäkringen med sina indexerade tak växt ikapp med och faktiskt aningen snabbare än ekonomin, så ser det annorlunda ut för andra stödformer. Utbetalningarna av bostadsbidrag och underhållsstöd har rent av minskat, medan barnbidragen stadigt sackat efter löneutvecklingen.

hoglincitatTotalt handlar det om tio miljarder kronor som statskassan sparat på att dessa tre bidrag och ersättningar inte är knutna till inkomstutvecklingen.

– Visst är det betydelsefullt att det i frånvaro av beslut skapas ett extra sparande i den offentliga sektorn. Det ger politikerna möjlighet att prioritera om mellan olika områden, utan att behöva ta aktiva beslut om besparingar, säger Erik Höglin, chef för offentliga finanser på statliga Konjunkturinstitutet.

Den enda grupp för vilken transfereringarnas omfattning i förhållande till ekonomin har ökat under 2000-talet är funktionshindrade. Bakom ökningen ligger en enda post: assistansersättningen. Utgifterna för den har ökat mer än dubbelt så snabbt som BNP-tillväxten, och uppgick förra året till dryga 27 miljarder kronor.

– Det rör sig om ganska stora pengar. Kostnaden motsvarar statens utgifter för sjukpenningen, säger Erik Höglin.

– Ersättningen är rättighetsbaserad. Uppenbarligen har gruppen som kvalificerar sig ökat markant sedan införandet. På senare år märks också en tydlig trend att antalet assistanstimmar per person stigit påtagligt. Det kan finnas ett problem med systemet att utförarna av tjänsten, företagen, verkar för att det blir fler timmar, säger han.