Utbildningsminister Gustav Fridolin och statsminister Stefan Löfven presenterar skolsatsningen. Foto: Henrik Montgomery

 

– En särskild satsning på lärarnas löner har hög legitimitet. Den kommer inte att leda till kompensationskrav från andra grupper, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén sedan regeringen utlovat extra löneutrymme i nästa avtalsrörelse.

Statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Gustav Fridolin har i dag, onsdag, redogjort för regeringens satsningar på skolan i den kommande budgetpropositionen.

De vill vända utvecklingen i skolan, som de beskriver i termer av nationell kris, genom insatser på tre områden.

Det första är insatser under de första skolåren, med mer personal och mindre barngrupper i förskolan. Det andra är att göra läraryrket mer attraktivt, främst genom högre löner men också genom större möjligheter till kompetensutveckling. Det tredje är ökad jämlikhet mellan olika skolor genom mer statliga resurser till de skolor som har lägst resultat och sämst förutsättningar, högre lärarlöner i dessa skolor, och stöd till nyanlända elevers undervisning.

I statsbudgeten för 2015 beräknas de här satsningarna kosta 3,4 miljarder, och 2016 växer summan till 5,6 miljarder. Men därutöver utlovar regeringen extra pengar för att höja lärarnas löner.

Det ska ske genom en dialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter i avtalsrörelsen 2016. ”Under förutsättning att parterna tar ansvar för att påtagligt prioritera höjda lärarlöner avser regeringen att tillföra resurser motsvarande 3 miljarder kronor på årsbasis”, hette det när skolsatsningarna presenterades.

Formuleringen antyder att regeringen ser svårigheter med att höja lönerna för en viss grupp utan att det får lärarnas motparter i kommunerna att betala mindre än de annars skulle göra. Och utan att andra grupper kräver motsvarande tillskott.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är inte orolig för en sådan huggsexa.

evalissiren– Lärarnas löner började släpa efter redan på 1960- och 1970-talet, när skolan fortfarande var statlig. Att staten nu skjuter till pengar handlar om att reglera den skuld som staten då drog på sig.

– Men kommunerna och de fristående skolorna får inte lägga sig på sofflocket, deras satsningar på högre lärarlöner måste fortsätta, tillägger Eva-Lis Sirén.

Lärarlönerna ska höjas ”enligt den svenska modellen”, betonar Lärarförbundets ordförande. Men det är oklart hur de statliga pengarna ska tillföras för att komplettera (inte ersätta) löneutrymme hos kommuner och friskolor.

– Det ska vi använda det kommande året till att diskutera.

Före riksdagsvalet sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Arbetet att statligt sponsrade löneökningar för utvalda grupper passar det svenska förhandlingssystemet illa, och kan leda till kompensationskrav från andra grupper. Eva-Lis Sirén delar inte den oron.

– Det finns en stor uppslutningen bakom höjda lärarlöner från allmänheten och politikerna. Det har mycket hög legitimitet.

– Det här handlar inte om att gynna ett särintresse. Att läraryrket blir attraktivt är ett intresse för alla grupper. Utan lärare finns ingen som kan utbilda sjuksköterskor, ingenjörer eller andra.