Socialbidrag har blivit en b-kassa

Varannan socialbidragstagare är inskriven som ­arbetslös på Arbetsförmedlingen. Experter hävdar att det ­kommunala försörjningsstödet blivit en andra klassens a-kassa.

Arbetet har sammanställt uppgifter från Socialstyrelsen över antalet vuxna mottagare av ekonomiskt bistånd – det som förr hette socialbidrag – som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa utan a-kasseersättning. Sammanställningen visar att andelen arbetslösa socialbidragstagare har ökat från drygt 30 till över 50 procent. Nivån är den högsta sedan statistiken började föras i slutet på 90-talet.

Nationalekonomen Eva Mörk vid Uppsala universitet ser två faktorer bakom uppgången.

– Den ena är den höga arbetslösheten. Den andra är att det har blivit allt svårare att kvalificera sig för arbetslöshetsförsäkringen, vilket gör att fler får söka sig till socialtjänsten. Det har gjort att den konjunkturella ökningen blivit ännu större, säger Eva Mörk.

Enligt henne utgör arbetslösa med försörjningsstöd en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden.

– Försörjningsstödet har kommit att fungera som en a-kassa för folk utan a-kassa. I denna grupp finns de som står allra längst från arbetsmarknaden. Ofta utrikesfödda utan svensk arbetslivserfarenhet eller inrikesfödda som har andra sociala problem, säger hon.

Bilden av en marginaliserad grupp bekräftas av Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

– Ingen som blir arbetslös ena dagen går till socialtjänsten den nästa. Personer som beviljas ekonomiskt bistånd har redan uttömt alla and­ra möjligheter att försörja sig, som att sälja bilen eller bostadsrätten. De har gått utan jobb ett bra tag, säger hon.

Men det är inte bara ersättningsformen som skiljer arbetslösa med a-kassa från de med försörjningsstöd. Enligt forskarna har det i praktiken kommit att uppstå två parallella system för arbetsmarknadspolitiska insatser för de olika grupperna.

– Arbetsförmedlingen prioriterar den som är på väg att bli utförsäkrad från a-kassan. Medan personer med försörjningsstöd inte är en prioriterad grupp. Dessa omfattas i stället av olika kommunala arbetsmarknadsprogram, säger Ursula Berge.

– Uppdelningen är en signal om att staten är på väg att avhända sig en del av ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. En rollförskjutning som är mycket oroväckande, fortsätter hon.

Tapio Salonen är professor i socialt arbete vid Malmö Högskola. Han hävdar att förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringen medfört att det kommunala försörjningsstödet kommit att ändra karaktär på senare år.

– Fler behöver bistånd under allt längre tid. Stödformen som ursprungligen var tänkt att användas vid tillfälliga, akuta situationer har blivit ett mer långvarigt stöd, säger Tapio Salonen.

Att ekonomiskt bistånd kommit att inta en större roll i de offentliga trygghetssystemen framkommer också i den officiella statistiken över det så kallade ”utanförskapet”, som mäter hur många som försörjs av olika offentliga ersättningar och bidrag. Från 2006 till 2013 ökade socialbidragen med 27 procent, räknat i helårspersoner.

– Försörjningsstödet är en sista utpost. När andra trygghetssystem fallerar så hänvisas fler till den behovsprövade delen, säger Tapio Salonen.