”Skapa skola nära arbetslivet”

Alliansens gymnasiereform från 2011 har lett till strömhopp från gymnasie­skolans yrkesprogram. Det är på flera sätt en katastrof. Viktiga delar av arbetsmarknaden saknar sökande med rätt utbildning och många ungdomar väljer program utan koppling till jobbmöjligheter. De som väljer yrkesinriktade program hamnar dessutom i en återvändsgränd när det gäller framtida högskolestudier. Yrkesut­bildningen är bland de frågor som den nya regeringen snabbt behöver ta sig an.

Det allra viktigaste för en fram­gångs­rik yrkesutbildning är att åter­upprätta banden mellan arbets­mark­naden/företagen och skolan. Utan långsiktigt och målmedvetet engagemang från arbetsgivare (och fack) kan inte det ske. När de gamla företagsskolorna fördes in i den gemensamma gymnasieskolan tappade man företagens medansvar för utbildningen. I dag står många företag utan förmåga att matcha unga in i arbetslivet. Insikten kan finnas där, men resurserna saknas och systematiken har gått förlorad.

Bland andra LO:s ordförande har framhållit den tyska lärlingsmodellen som en förebild. I Tyskland finns en lång tradition av samverkan mellan företag, myndigheter, institutioner och organisationer på regional, delstats- och förbundsnivå att luta sig emot. Alla har samma förväntningar på systemet och då fungerar det. Det kan vara svårt att överföra modellen till Sverige, men det finns en del att lära.

I Tyskland arbetar skola och före­tag nära varandra, men det är ett misstag att tro att kunskapsnivån därför är lägre. I takt med yrkeslivets utveckling har också utbildningens innehåll uppdaterats. Lärlingsmodellen i Tyskland ställer inte lägre krav på matematik, språk med mera för att det handlar om en ”praktisk” utbildning. Framtidens anställda kommer inte att vara antingen yrkesutbildade eller teoretiskt skolade, utan både och: Näringslivet efterfrågar ”teoretiska praktiker” och ”praktiska teoretiker”. De vattentäta skotten mellan yrkesprogram och studieförberedande program behöver lösas upp.

Yrkesutbildningen kan inte heller i Sverige vara en plats dit man hänvisar elever med bristande resultat från grundskolan. Arbetet med att utveckla gymnasiets yrkesprogram behöver därför starta i grundskolan. Det handlar om att förbereda eleverna bättre för studier på ett yrkesprogram och bättre studie- och yrkesvägledning.

Det hittills mest utvecklade samarbetet i Sverige mellan skola och yrkesliv är teknikcollege. Flertalet av industrins branscher och fackförbund har gått ihop kring ett koncept som bygger på företagens långsiktiga och nära engagemang i yrkesutbildningen. I dag ingår över 2 000 företag i sam­arbete med 150 skolor över hela ­landet.

Teknikcollege samlar resurser i form av lärare, utrustning, lokaler, pedagogik och det täta kontaktnätet med företagen. Kommuner kan ­tillsammans skapa starka och högkvalitativa industrirelevanta utbildningar i samverkan med regionens företag. Teknikcollegemodellen har väckt intresse från andra branscher och sektorer och den är utgångspunkt för Socialdemokraternas förslag till förändring av yrkesut­bildningen.

Yrkesprogrammen bör också återfå ett kursinnehåll som ger grundläggande högskolebehörighet. Resursförstärkningar till att öka studietiden på yrkesprogrammen behövs och det krävs en satsning på rekrytering av fler yrkeslärare.

Bland de viktigaste verktygen för att docka skola och arbetsliv är bra informationssystem. Validering kan användas både i gymnasieskolan och i arbetslivet. Det är märkligt att vi i Sverige med vår starka tro på livslångt lärande fortfarande saknar utveckla­de valideringssystem för yrkeskunskaper. Inom industrin pågår nu ett samarbete över branschgränserna för att utveckla validering av ”industriell baskompetens”

Yrkesutbildningarnas utveckling mot mer arbetsmarknads- och före­tagskontakt kräver tålamod och mål­medvetenhet. Men redan nu finns all kunskap som behövs för att lyfta deras kvalitet. Den sortens grundarbete slår alla provisoriska arbetsmarknadslösningar för att bekämpa ungdomsarbetslösheten

Ola Asplund
Senior advisor, IF Metall

Josefine Larsson
Utredare, IF Metall