IF Metalls avtalsråd, som under torsdagen sammanträder i Stockholm, har beslutat att inte säga upp det tredje året i förbundets löneavtal.

När de 170 representanterna i avtalsrådet tog paus för lunch för en stund sedan sa förbundets avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä att han inte har upplevt en så kompakt enighet tidigare.

– Normalt brukar det bli åtminstone någon diskussion, men i dag höjdes inte en enda röst för att säga upp avtalen.

Under förmiddagen har Göran Nilsson, kanslichef vid Facken inom industrin, redogjort för det ekonomiska läget inför avtalsrådet. Industriproduktionen är fortfarande lägre än den var före finanskrisen 2008 – 2009, och exporten utvecklas svagare än vad IF Metall trodde när löneavtalen slöts. Framför allt får ekonomin i de europeiska länderna inte fart, och de är avgörande för den svenska exporten.

– Också den låga inflationen finns med i diskussionen, säger Veli-Pekka Säikkälä. Det är bra att riksbanken sänkte räntan i somras och att den svenska kronan har försvagats, något som gynnar exporten. Men fortfarande har inflationen knappt lyft från nollstrecket.

Konjunkturinstitutet bedömer att lönerna kommer att öka med 2,7 procent nästa år när centralt och lokalt bestämda löneökningar läggs samman. Med en nästan försumbar inflation betyder det att reallönerna kan öka kraftigt. Det bekymrar arbetsgivarna, men är inte heller en entydig triumf för facket.

– Det är inte bra att inflationen är så låg, säger Veli-Pekka Säikkälä. Det gör att ekonomin har svårt att komma igång, och att vi inte får ordning på arbetslösheten.

– När vi träffar våra avtal utgår vi från riksbankens inflationsmål. Då vi i facket bestämmer hur mycket lönerna kan öka är en utgångspunkt att industrins konkurrenskraft inte ska skadas. Men med så här låg inflationen försämras konkurrenskraften.

Låg inflation och kraftigt höjda reallöner var inget problem under 2000-talets första år, då produktiviteten i den svenska industrin ökade snabbt. Men i dag utvecklas produktiviteten mycket svagt, den beskrivningen ger både fack och arbetsgivare.

IF Metalls avtalsråd samlas kort efter att Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna bestämt sig för att inte säga upp det sista avtalsåret i de treåriga löneavtalen. Arbetsgivarna hänvisar till den bräckliga konjunkturen, men också till den politiska osäkerheten i omvärlden, med ett besvärligt parlamentariskt läge i riksdagen och oro för Rysslands aggressiva politik mot Ukraina. Att i den situationen kasta ut parterna i nya avtalsförhandlingar vore att öka ovissheten, resonerar de.

IF Metall har alltså liknande utgångspunkter för sitt beslut – men med en skillnad.

– En av våra medlemmar, Stefan Löfven, ska se till att det finns en regering på plats om en vecka, säger Veli-Pekka Säikälä. Vi har fullt förtroende för att han klarar det.

 

Läs också: