Under en lång rad av år har andelen gymnasieskolor som drivs av aktiebolag ökat, men nu har den trenden brutits. En av orsakerna kan vara att aktiebolagsskolorna börjar få dåligt rykte.

Av landets 1 346 gymnasieskolor är 460 fristående. Var fjärde gymnasielev går i en fristående skola. Gymnasieskolan är i sin tur uppdelad i 18 nationella program. Genom Skolverkets data­baser går det att jämföra kvaliteten mellan de offentliga skolorna (nästan alla är kommunala) och de fristående (nästan alla är aktiebolag). Mönstret är entydigt. Vid samtliga 18 program är andelen lärare med examen högre vid de kommunala skolorna än vid de fristående. Och vid samtliga program är lärartätheten högre vid de kommunala skolorna.

Resultatet är inte helt överraskande. För ett aktiebolag som driver en gymnasieskola finns några få sätt att tjäna pengar. Det kan handla om att ha färre lärare eller att lärarna får lägre löner. Ett sätt att lyckas med det sistnämnda är att ha få lärare med examen.
Skillnaden mellan de kommunala och de fristående gymnasieskolorna när det gäller andelen lärare med examen är större på de yrkesförberedande programmen än på de teoretiska. Det är uppenbart att flera aktiebolagsskolor framför allt försöker tjäna pengar på de yrkesförberedande programmen.

Den som undersöker statistiken på företagsnivå finner att det är två koncerner som särskilt sticker ut. Det handlar om Praktiska Sverige AB och Framtidsgymnasiet AB. Praktiska Sverige AB driver 131 gymnasieprogram där fler än 50 procent av lärarna saknar examen. Moderbolaget utgörs av det norska Vindora AB. Framtidsgymnasiet AB driver 40 gymnasieprogram där fler än 50 procent av lärarna saknar examen. Framtidsgymnasiet AB ägs av utbildningsföretaget Academedia, en av de stora svenska skolkoncernerna.

Det är alltså inte främst de små aktiebolagen som tullar på kvaliteten, utan de största skolkoncernerna.
Praktiska Sverige AB har kritiserats av Skolinspektionen och i det senaste numret av Byggnadsarbetaren berättar den tidigare eleven David Dahlborg om byggprogrammet på Praktiska i Täby. Där fick inte eleverna materiel att träna på i skolan: ”Så vi var helt okunniga när vi kom ut på praktik”. För att kunna köpa nödvändigt elmaterial till undervisningen blev eleverna tvungna att panta ölburkar.

Hur ska då kvaliteten i gymnasieskolan höjas? Det är knappast rimligt att det ska ske genom att elever successivt väljer bort skolor som gravt missköter sig. Marknadens självreglering är alltför långsam. Risken är också att de elever som inte kommer in på de populäraste skolorna inte har någon annan möjlighet än att söka till skolor med dåligt rykte.

Nej, alla gymnasieelever bör vara garanterad en utbildning av hög kvalitet. Det är därför tid att påbörja en avveckling av aktiebolagsskolorna. Ett första steg är att sätta stopp för skolor som Praktiska.

Sten Svensson
Daniel Suhonen
Mats Wingborg
Tankesmedjan Katalys