Fler arbetslösa ska bli av med sin ersättning om de inte lämnar in sina aktivitetsrapporter i tid.

Arbetslösa med a-kassa var först ut för ett år sedan. Det gick inte smärtfritt. A-kassorna dränktes i anmälningar från Arbetsförmedlingen.

Om ett halvår, den 1 mars, ska även långtidsarbetslösa och ungdomar bli av med ersättning om de inte rapporterar i tid.

Beslutet är inte oväntat. Regeringen skulle lämna ett förslag till riksdagen i våras, men det kom inget förslag. Nu har regeringen i stället fattat beslut på egen hand.

Därmed ska fler arbetslösa drabbas av de nya sanktionerna om de slarvar med aktivitetsrapporten eller missar ett möte. Straffskalan har fem steg. Det första steget är en varning. I steg två ryker en dags ersättning, i steg tre fem dagar och i steg fyra tio dagar. Från och med steg fem ryker 45 dagars ersättning varje gång.

Inför premiären förra hösten hade riksdagen beslutat om de nya sanktionerna i bred enighet. Regeringspartierna och Socialdemokraterna röstade för.

Den stora debatten kom när systemet väl hade införts. Då vällde syndafloden in över a-kassorna. Det räckte inte med att de hade nyanställt 120 personer. Störtfloden av ärenden från Arbetsförmedlingen överträffade inte bara prognoserna, utan även de värsta farhågorna.

Dessutom varnade a-kassorna för att mellan 10 000 och 20 000 arbetslösa var på väg bli utförsäkrade. Trots en stor informationskampanj från Arbetsförmedlingen nådde inte budskapet fram. Tusentals arbetslösa verkade inte förstå att de måste rapportera för att inte bli med sin ersättning.

Det här orsakade en uppskruvad debatt. Socialdemokraterna anklagade regeringen för att hafsa igenom reformen alldeles för snabbt.

– Tanken var att skapa ett bra verktyg som ska göra det lättare för arbetslösa att snabbare komma ut i arbete – inte att enbart skapa ett nytt kontrollverktyg. Men det är så de arbetslösa uppfattar aktivitetsrapporterna, säger Patrik Björck, riksdagsman (S) och ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Han fortsätter:

– Om det ska vara en skyldighet att rapportera, ska det också vara en rättighet för de arbetslösa att få aktivt stöd från Arbetsförmedlingen. Det saknas i dag. Då blir rapporterna bara onödig byråkrati.

För att klara granskningen bygger Arbetsförmedlingen upp en ny enhet med 40 tjänster i Östersund. Handläggarna ska utreda anmälningar och fatta beslut om sanktioner. Dessutom blir det ytterligare en handfull tjänster vid omprövningsenheten i Östersund – första instans när arbetslösa överklagar.

– Vi räknar med att de får fler ärenden i och med att det rör sig om ganska många människor som berörs, säger Arbetsförmedlingens projektledare Göran Åhman.

Arbetsförmedlingen vet inte vad prislappen hamnar på än. Regeringen bidrar med tio miljoner under vart och ett av de första tre åren. Det kommer inte att räcka, utan resten får tas från Arbetsförmedlingens vanliga anslag.

Syndafloden har ebbat ut. A-kassorna får betydligt färre ärenden nu än i början. Och det blev aldrig någon massutförsäkring av arbetslösa.

Nu blir det ingen ny riksdagsdebatt heller, eftersom regeringen tog en genväg och fattade beslutet på egen hand. Arbetet frågade varför. Fredrik Östbom (M), stabschef på arbetsmarknadsdepartementet, svarar med e-post:

– De förändringar som gjorts regleras i förordning, och behöver därför inte gå till riksdagen.

140 000 arbetslösa berörs

• De nya sanktionerna gäller ytterligare 140 000 arbetslösa i runda tal. Det är unga och långtidsarbetslösa som omfattas av nya regler från och med den 1 mars 2015.
• Alla arbetslösa, inklusive folk som deltar i rehab och kommunala åtgärder, är skyldiga att lämna aktivitetsrapporter varje månad och tala om hur många jobb de har sökt.
• Systemet var fullt utbyggt i mars förra året. Då skulle 437 000 arbetslösa rapportera varje månad. 261 000 rapporter kom in.
• Nyligen kom IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, med en rapport om Arbetsförmedlingen och aktivitetsrapporterna. Slutsatsen är att det finns brister Arbetsförmedlingens dokumentation.