Facit efter åtta år med Alliansen: Fler arbetslösa

Ändå är inte domen självklar. För samtidigt som arbetslösheten har ökat, både i antal personer och i procent, har också jobben blivit fler. Den andel av befolkningen som arbetar har nästan inte förändrats alls under Alliansens år.

Den dubbla bilden förklaras av att befolkning har ökat under perioden. Dessutom väljer fler män­niskor att söka jobb, särskilt bland ungdomar och utrikes födda – nu är det 411 000 fler som är ute på arbetsmarknaden (se faktarutan härintill). Det förändrade beteendet kan delvis bero på regeringens arbetslinje, med sänkt skatt för dem som har jobb och hårdare villkor för dem som inte arbetar. Fler arbetssökande gör att arbetslösheten hålls uppe.

Jobbstatistiken ger alltså inget enkelt svar på om regeringens politik har varit bra eller dålig. Bedömningen försvåras också av finanskrisen.

Lite enklare är det att säga något om enskilda reformer. Flera av dem har utvärderats av oberoende forskare.

• Skatten på arbete har sänkts med 100 miljarder kronor om året, det så kallade jobbskatteavdraget. Det ska öka drivkrafterna att ta ett arbete. Bland andra Konjunkturinstitutet har bedömt att reformen bör öka sysselsättningen på lång sikt. Det kan stämma i teorin, enligt LO:s ekonomer. Men de anser att jobbskatteavdraget är dyrt och ineffektivt: Mycket av pengarna går till välavlönade som inte jobbar mer därför att de får sänkt skatt.

– Det är för de sjuka och arbetslösa och de som står utanför arbetsmarknaden som de stora effekterna är tänkta att uppstå, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström. Men sjuka och arbetslösa kan inte fritt välja att jobba.

Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen och andra som bedömt att reformen skapar jobb bygger på en och samma simuleringsmodell – inte på studier av vad som faktiskt har hänt efter reformen, påpekar Åsa-Pia Järliden Bergström.

– Vi vet alltså inte om reformen har haft effekt. Däremot vet vi att den ger mest till höginkomsttagare och har mycket stora statsfinansiella kostnader.

• Arbetsgivaravgiften för 19–25-åringar har sänkts i två steg, 2007 och 2009. Reformen är dyr och har givit ”förhållandevis små effekter”, enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Den första sänkningen gav 6 000–10 000 nya jobb på kort sikt, den andra sänkningen gav ingen ytterligare effekt. Varje jobb kostar mellan 1,0 och 1,6 miljoner, fyra gånger den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar.

• Sänkt moms på restaurangtjänster (från 25 till 12 procent) kostar staten drygt fem miljarder om året. Momssänkningen har delvis slagit igenom på priserna och ökat efterfrågan på restaurangtjänster, enligt Konjunkturinstitutets studie 2013. Detta har givit omkring 4 000 fler sysselsatta i branschen (kostnaden blir då 1,3 miljoner per jobb).

• Arbetsmarknadspolitiken har förskjutits från utbildning till coach­ning och jobbsökaraktivite­ter. Jobbcoachning har mycket liten effekt, enligt en rapport från IFAU. Ett år efter coachningens början har deltagarna två procents högre övergång till arbete än de som inte fått coachning.

• Nystartsjobb – en subvention till arbetsgivare som anställer personer som varit arbetslösa i mer än ett år – gör att fler får jobb, och många får jobba vidare när subventionen är slut. Knappt två av tre nystartsjobb skulle ha kommit till även utan subvention, enligt IFAU.

• Med yrkes­intro­duk­tions­an­ställ­ningar hoppas regeringen att 30 000 unga ska få jobb. Hittills har det blivit 900 anställningar.

För att öka drivkrafterna att söka och ta jobb har villkoren för ersättning från a-kassan skärpts. De flesta arbetslösa får ingen ersättning alls, och för den minoritet som får ersättning räcker den allt sämre. Högsta a-kasseersättningen är nu lägre än socialbidraget för en ensamstående med normal hyra, visade Akademikerförbundet SSR i våras.

En enkel sammanfattning är att regeringens reformer har lyckats i sitt primära syfte: att öka utbudet av arbetskraft. Men efterfrågan har inte hängt med.

Läs också:

Alltid redo – om arbetsgivaren ringer