Dödsdans för gammel-tv

Ikväll firar Kristallen tio år i rutan och det är en ganska sliten jubilar vi kommer att få se.

Tv-priset vill så gärna se sig som den svenska motsvarigheten till det prestigefyllda amerikanska tv-priset Emmy, men har tyvärr aldrig riktigt varit i närheten. Kristallen saknar både den trovärdighet och den självklara tyngd som den amerikanska förlagan har. Det är bara att kasta ett öga på årets nomineringar för att förstå att Kristallen är ett branschpris som nominerar det mesta snarare än det bästa.

Grundfelet sedan starten ligger i en oerhört märklig nomineringsprocess. I stället för att en kunnig jury nominerar så är det tv-kanalerna själva som står för det i de flesta kategorier. Resultatet blir då att mediokra eller rent ut sagt usla program från mindre kanaler kan nomineras på bekostnad av bättre program från större kanaler. Allt för att ingen mindre tv-kanal ska bli sur och känna sig utanför (vilket de ofta ändå blir när SVT och TV4 vinner nästan allt varje år).

En blick på årets nomineringar tydliggör också den kris som gammel-tv befinner sig i just nu. Riktigt trötta format som På spåret, Så mycket bättre och Let’s Dance fortsätter att nomineras år efter år oavsett kvalitet på säsongen. Den minskade satsningen på svenskt drama blir smärtsamt tydlig när dussindeckare som Annika Bengtzon och Morden i Sandhamn nomineras. Och avsaknaden av hyllade webb-tv-program som Full patte och På jakt med Lotta och Leif i nomineringslistan visar att priset har svårt att hänga med i tiden.

För vi lever i en tid där tv-landskapet håller på att ritas om i grunden och där gammel-tv allt mer konkurreras ut av nya aktörer. Nätbaserade plattformar som Netflix, HBO Nordic, Viaplay och tv-kanalernas play-tjänster lockar allt fler svenska tittare som själva vill bestämma när och var de konsumerar tv. Bland ungdomar är YouTube den största konkurrenten till tv-kanalerna då nästan 60 procent i åldersgruppen 9 till 19 år dagligen besöker sajten. Generellt har tablå-tv-tittandet minskat med ungefär tio procent bara under 2014, enligt MMS. Framtiden ligger med andra ord delvis någon annanstans än hos de tv-aktörer som håller i och premieras av Kristallen.

I det ljuset är det kanske förståeligt att Kristallen, i ett försök att dölja sprickorna i fasaden, kör devisen ”alla ska med” när de nominerar. Och det finns trots allt tv-program som faktiskt förtjänar att hyllas. Framför allt en liten pärla som heter Jills veranda. I SVT-programmet hyrde countryartisten Jill Johnson ett hus i Nashville och bjöd in andra svenska musiker, som Titiyo, Kakan Hermansson och Rikard ”Skizz” Bizzi, till sin veranda för att tillsammans utforska country­musikens själ och rötter.

Det som på pappret såg ut som ännu ett ytligt kändis-möter-kändis-program visade sig vara något så ovanligt som ett utmärkt musikprogram med politiska undertoner. I programmet användes countrymusiken och folket i Nashville som fond för att utmana både de medverkandes och tittarnas föreställningar om bland annat klass, rasism och sexualitet.

Att programmet dessutom blev en oväntat stor tittarsuccé visar att gammel-tv, trots allt, fortfarande har lite liv kvar i sig.

Linus Fremin