Industrikonjunkturen haltar, inte minst i Europa.
Kullagerjätten SKF ser därför ett ökat behov av att flytta produktion till Asien och Nordamerika, där tillväxten finns.

För Europa, med en redan svag arbetsmarknad, är rapporten för årets andra kvartal från SKF ingen kul läsning. Det Göteborgsbaserade företaget, som tillverkar utrustning till allt från diskmaskiner till bilar och flygplan, är en bra barometer över läget för industrin i stort.  När SKF-chefen, skotten Tom Johnstone, håller upp sitt finger i luften har han svårt att hitta någon medvind.

Sammanfattningsvis, globalt, råder det i stället korsdrag. Och SKF:s produktion väntas under tredje kvartalet ligga kvar på en oförändrad nivå jämfört med andra kvartalet.

Enligt Johnstone saknas det drivkrafter. Det gäller särskilt stora delar av den europeiska industrin och Latinamerika, medan efterfrågan på SKF:s produkter ökar något i Asien och Nordamerika.

– Om man räknar bort flygplan, förnybar energi och järnväg — som går ganska bra i Europa — ser vi inte mycket av drivkraft framåt i industrin, den tunga industrin, säger han.

SKF befinner sig mitt i ett treårigt åtgärdsprogram, med sikte på att till slutet av 2016 ha sänkt kostnaderna med totalt 3 miljarder kronor. Hittills har åtgärder för 1,3—1,4 miljarder vidtagits.

– Vi ligger lite efter plan, säger Johnstone, och utlovar mer omstruktureringar mot slutet av året och in i 2015.

Målet är att flytta produktion till marknader där SKF ser bättre tillväxt, det vill säga från Europa till Asien och Nordamerika.

– Vi måste göra det, då vi ser tillväxt där. Det handlar om att kunna möta efterfrågan från våra kunder och vara flexibla i våra leveranser.

Johnstone välkomnar samtidigt Riksbankens oväntat stora räntesänkning, som via försvagad krona ger klirr i kassan för SKF.

– Valutaeffekten väntas bli lite positiv i tredje kvartalet och ännu mer positiv mot slutet av året, om förhållandena som råder på valutamarknaden består.

På börsen, som faller, var det tummen upp för rapporten. SKF-aktien lyfter med drygt 1 procent.

Joakim Goksör/TT